Aftonbladet
Dagens namn: Lukas
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

Om jag vore Saddam Hussein

TAHAR BEN JELLOUN, marockansk författare, ger några goda råd:

Vore jag Saddam Hussein skulle jag börja med att raka av mig mustaschen. Jag skulle avskeda mina dubbelgångare och sedan bege mig till min födelseby och samla mina tankar vid mina förfäders grav. Jag skulle be tusentals familjer om ursäkt, de hundratusentals familjer som har förlorat någon eller några av de sina i de onödiga krig som jag har ställt till med, det idiotiska och grundlösa kriget mot Iran samt det fruktansvärda och absolut orättvisa krig som min invasion av Kuwait gav upphov till.

Jag har sedan barnsben närts av hjältemodiga legender om att blod är ädlare än vatten, jag trodde att ödet hade utsett mig till att vara mitt lands hjälte. Ett grymt misstag: det enda jag har skänkt mitt folk är olycka och förödelse.

 

Jag ska be föräldralösa barn, änkor och stympade överlevande om ursäkt och sedan vända mig till de döda, till dem som jag har låtit kalla "martyrer", jag ska tala om för dem att jag tog miste, att min stolthet och mina omåttliga ambitioner sände dem i döden. Jag ska böja knä, ja, jag, Saddam, som trodde att jag kunde få världens stormakt att foga sig, och be den förlåta mig för att jag misstog mig. Jag ska sedan vända mig till mitt folk som på grund av embargot lever under svåra förhållanden och med det dela mina materiella tillgångar och förhoppningar för att Irak åter ska bli ett levande, blomstrande, fritt och stolt land.

    På ett yttre plan ska jag först vända mig till FN och erkänna att jag har dragit fördel av embargots fruktansvärda konsekvenser, och jag ska böja mig för deras resolutioner som jag ska rätta mig efter, utan protester. Jag ska förklara för dem mina tvivel, min osäkerhet, mina reviderade övertygelser och min bestämda mening att samarbeta med lag och rättvisa.

Sedan tänker jag tala med familjen Bush, far och son, antingen direkt eller med hjälp av massmedierna. Jag ska tala om för dem att jag är en man som är fast besluten att erkänna sina misstag och be dem göra samma sak för att våra båda folk inte ska behöva utstå ännu ett krig.

Men jag vet att de inte kommer att tro mig. Jag ska ge dem garantier och låta historien bedöma dem. Jag tänker ta ifrån Bush junior alla förevändningar han stöder sig på för att invadera mitt land. Jag kommer alltså att förstöra hans spel och han kommer att stå naken inför sitt folk och världen.

 

Jag ska förklara mitt land för en fredsstat som inte döljer några massförstörelsevapen. Jag ska föreslå världen att göra Irak till en symbol för samexistens och fred. Jag ska vända mig till Arabförbundet och överraska deras ledare med att kräva deras stöd för att Irak ska komma ut ur denna tunnel, jag ska lyssna på deras råd och synpunkter. Jag kan garantera er att jag ska ta hänsyn till dem. Jag tänker till och med ta mig friheten att föreslå en del av dess medlemmar att följa mitt exempel för att på så sätt återge arabvärlden dess trovärdighet och värdighet.

    Jag ska göra allt för att bygga upp absolut fredliga, nära och broderliga förbindelser med samtliga arabstater. Jag ska öppna mina palats och arkiv. Jag ska öppna portarna till de politiska fängelserna och jag ska till och med väcka de döda på de politiska begravningsplatserna och med egna pengar gottgöra deras familjer. Vad gäller oljan ska den hanteras av seriösa och hederliga företag. Jag ska skänka en del av den till arabstater som inte har så stora tillgångar. Jag ska bygga upp ett samarbetsprogram med de flesta av dessa länder i syfte att skapa en trovärdig enhet som är besluten att genom sin kultur, sin lag och rätt och sitt försvar för demokratiska värden kan finnas med i världen.

Jag vet, ni tror att jag skojar, att jag inte klarar av att kuva min stolthet och möta er med öppna händer och ett hjärta som är tungt men tömt på den ondska som det så länge har varit besatt av. Jag vet, ni kommer att tala om för mig att det är en list, att ingen kan förändras eller att jag har blivit galen. Men icke, jag har blivit klarsynt.

När jag har gjort allt detta, när jag har övertygat mina grannar och motståndare om min goda vilja, besegrat stolthetens demon och den manliga fåfängan och rannsakat mig själv, då ska jag lägga fram min avskedsansökan och be folket att organisera sig för att inrätta en verklig demokrati, en sekulariserad demokrati som bygger på ett flerpartisystem, på männi-skorespekt och en rättsstat. Tillsammans ska vi ta farväl av kriget; aldrig mera krig, aldrig mera lidanden och umbäranden. Barnen kommer inte längre att vara rädda för himlen som bara kommer att genomkorsas av flyttfåglar och civilflyg. Och Irak kommer återigen att bli ett land som står öppet för arkeologer, turister och goda människor som vill bistå oss.

 

Kvar står en sak att göra: jag måste inställa mig inför Internationella domstolen och överlämna mig till polisen. Jag ska kräva att bli dömd för de brott jag har begått frivilligt, jag menar de som rör de människor som jag har mördat med mina egna händer och de som har fallit offer för mina politiska överdrifter och galna ambitioner, som till exempel de olyckliga kurderna i Halabja som jag gasade ihjäl medan de sov. Minnet av den marsnatten 1988 jagar mig ständigt. Mitt samvete gnags av skammen.

    På detta vis hoppas jag kunna gå till historien genom en ädlare och värdigare port.

Men jag är inte Saddam Hussein.

Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet