Aftonbladet
Dagens namn: Antonia, Toini
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG

De gör Sverige fulare

PETER SUNDBORG om byggnads- kulturens okända makthavare

Just nu är det renoveringssäsong. Många villaägare ska göra något åt sina hus. Vart vänder de sig för att få råd? Naturligtvis till bygghandeln, som skryter om sin goda och omfattande rådgivning i kataloger och annonser.

De bör akta sig. Bygghandelns "goda råd" kan förstöra ett äldre hus.

Så här står det i en liten ruta med frågor och svar i Beijers nya katalog:

"Fråga: Mitt hus är nästan hundra år gammalt och de nya fönstrena passar inte byggnadsstilen. Kan man få de nya att se gamla ut på något sätt? Svar: Många som renoverar äldre hus väljer att sätta olika sorters spröjs på de nya fönstrena. Det ger ett vackert och gammaldags intryck. Det går att specialbeställa fasta eller lösa spröjs till dina nya fönster från oss på Beijer."

Men fakta är att de industrigjorda fönster som bygghandeln har att erbjuda aldrig passar till byggnader som är nästan hundra år gamla. De är i allmänhet alldeles för klumpiga med för tjocka karmar och bågar och saknar profilerade foder och spröjsar.

Dessutom tycker Beijer att "det lönar sig att köpa fabriksmålat" och då blir det än värre. Färgen passar inte till huset. Att sätta lösa spröjsar på ett gammalt hus ger ett billigt och nästan karikatyrmässigt intryck.

Den svenska byggindustrin och bygghandeln har en stor ekonomisk och estetisk makt. Bara företaget Beijer har försäljningsställen på ett 50-tal platser i landet. Från Beijer och alla andra bygghandlare sprids byggindustrins produkter i en enorm omfattning. Äldre villor och hyreshus förvandlas till oigenkännlighet. Förr fanns det lokala och regionala skillnader i utseende och material på husen, men dessa skillnader suddas sakta men säkert ut. Likadana Gasell-plåttak och SP-fönster sätts på villor och hyreshus från Malmö till Kiruna.

 

Priset är en viktig faktor när en husägare ska renovera. Nya material är nästan alltid billigare än traditionella. Ett exempel: en ägare till en villa från sekelskiftet 1900 skulle byta tak. Ett tegelimiterande plåttak skulle kosta honom 120 000 kr, medan ett traditionellt ståndfalsat skivplåttak skulle kosta 150 000 kr. Det är stor skillnad. I det här fallet valde villaägaren ändå den ståndfalsade skivplåten. Det kan ha berott på att han hade kontakt med en byggnadsantikvarie som gav honom andra argument än de rent ekonomiska. Inom bygghandeln är det bara de ekonomiska argumenten som gäller.

    Det som gör det hela så sorgligt och allvarligt är att hela vår rika byggnadskultur sakta men säkert håller på att förvanskas och utplånas. Vi går mot en situation där traditionella metoder och material bara förekommer på några tusental byggnadsminnen. Utvecklingen har pågått under många decennier. Vi upplevde en motoffensiv från kulturmiljövårdens sida, som gav resultat framför allt under 1990-talet. Men kommer detta motstånd att fortsätta? Det är tveksamt.

Förutom alla äldre, vackra villor som ständigt förvanskas är det just nu arkitekturen från 1950-talet som ligger dåligt till. Dessa hus är i dag så slitna att de måste renoveras. Tegeltak tas bort och tegelimiterande plåttak läggs på, smäckra balkonger med smidesräcken försvinner och klumpiga balkonger med vita plåtfronter sätts upp, putsade eller tegelklädda fasader kläs in med isolering och plåt, fint utformade träportar byts ut mot aluminiumdörrar, träfönster byts mot aluminiumfönster och all inredning rivs obönhörligen ut. Ännu kan vi glädjas över hur variationsrik 1950-talsarkitekturen är, ett hyreshusområde i Simrishamn är helt olikt ett i Sundsvall. Men om tio år ser allt likadant ut. Det kommer den svenska byggindustrin att se till.

 

Den svenska färgindustrin gör ständigt nya misstag - som går ut över de stackars fastighetsägarna. Trots att vi i Sverige målat i stort sett alla våra byggnader sedan 1700-talet så kan vi fortfarande råka ut för att den färg vi köper i färghandeln börjar mögla. Senast läste vi om Alcros Nya Rödfärg Special som enligt Folksams undersökning börjar mögla redan efter ett år. Färghandeln förordar de enkla lösningarna. Varför slita med tre strykningar traditionell linolja när man kan komma undan med en strykning akrylatfärg? Färgindustrin har ju sedan länge trängt ut alla traditionella färger. Hela Sverige är redan plastfärgat i bleksiktiga kulörer.

    Byggindustrin och bygghandeln är vår tids estetiska makthavare. De har inte bara makt över det nya som byggs. De bestämmer också över hur den äldre bebyggelsen ska behandlas och vårdas. Detta är helt enkelt en katastrof för vår byggnadskultur.

Peter Sundborg
SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet