ÅSIKT

Visst är du lönsam, lille vän!

GUNNAR OHRLANDER om poeten Andersson, längst ner i den kulturella näringskedjan

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Börje Thuresson
Pelle håller maskineriet igång.

Vad poeten Pelle Andersson inte tänker på när han ger ut sin diktsamling, Efter stölden, 10 januari 2003, är att i samma stund rullar en miljonindustri igång runt hans sköra, fint avstämda skildringar av människans existentiella varande.

- Vadå miljonindustri? säger Pelle.

Förskottet är inte mycket att tala om, 10 000 kronor. Upplagan ännu mindre. Tolvhundra exemplar. Och ändå en svindlande affär.

- Visst är du lönsam, lille vän, säger jag.

- Är jag? säger Pelle.

Det handlar om pengar som förökar sig själv, bränsle i en överbyggnad som reser sig lik ett Babels torn över poetens lockar. Tusentals människor kommer att tjäna pengar på hans verk - inte direkt, för vinsten på tolvhundra exemplar är förstås försumbar - utan på grund av alla de omständigheter som omger bokens livscykel från födelse till papperskvarn.

Redan från första stavelsen surrar kulturmaskinen vänligt och längtar efter nya bokstäver. Pelle förbrukar en del papper, kanske tusen sidor på en nyinköpt dator med skrivare vars bläckpatroner ibland torkar ut och måste ersättas.

Det ger avanser för såväl datorindustrin som pappersbruken. I Lessebo höjer pappersarbetarna en skål för poeten. Priset för dator inklusive papper med poesi hamnar på minst 20 000 varav hälften är vinst för försäljarna och moms till staten.

På förlaget Bonniers finns förläggare och förlagsredaktörer och deras inkomst för en veckas jobb med just Pelles bok torde hamna på femtontusen. Fortfarande kör motorn på lågvarv. Tryckare, korrläsare, marknads- och pressavdelningar samt distributörer ska förstås ha betalt. Omslag ska framställas och priset för ett bokomslag är i dag ungefär 5 000 kronor. En fotograf hyrs in som tar tio rullar, boken ska in i vårkatalogen och förlagets administrativa avdelningar sysselsättas. Det är arbete. Och arbete kostar.

Sen tillkommer hyra för förlagets fastigheter. Hur mycket av hyran just Pelles bok ska bära är förstås osäkert men en hygglig uppskattning är 1 000 kronor vilket skulle betyda tio eller kanske rentav femton kvadratdecimeter. För Bonniers är det förstås peanuts men ändå en nödvändig del av kretsloppet. Bonnier Books senast redovisade vinst var 561 miljoner kronor, ungefär två miljoner per arbetsdag, och för Förläggarföreningens medlemmar låg omsättningen på 2,5 miljarder. Räknar man in dem som inte är medlemmar lär siffran hamna på tre miljarder.

På den stora dagen anländer boken till bokhandlarna. Biträden packar upp, datorsystem körs igång, kassan öppnas och kommunens politiker kan konstatera att bokhandeln på orten ännu inte har drabbats av nedläggning. Det finns jobb. Det finns en diktsamling som heter Efter stölden. Den kostar 80 kronor i f-pris och över disk är det rekommenderade priset 141. På varje bok tjänar bokhandlaren 61 kronor minus moms på 8 kronor. En liten slant förvisso. Ingenting i stil med Mammutjägarna, men en nödvändig, normal hantering av den bokflod där varje del är större än helheten.

Totalt omsätter bokhandeln (siffrorna är rätt osäkra) tre miljarder.

Vi börjar ana att Pelles bok visserligen bara är en liten kugge i maskinen, men likafullt nödvändig. Går småkuggarna sönder så brakar maskinen ihop eftersom den inte uteslutande kan leva på Liza Marklund.

Recensionerna är i stort sett lysande. "Det är stort, brusande, hoppfullt, vackert" (Expresssens Kristian Lundberg) och "Här är varje individ så tillfällig, liksom provisorisk." ( Tommy Olofsson i Svenska Dagbladet.) "Här finns diktsamlingens smärtkärna." Med ett trettiotal recensioner och ett snitthonorar på tvåtusen kronor till varje recensent är vi uppe i 60 000 kronor och en chans för det lärda proletariatet att ägna sig åt stillsammare verksamhet än att kapa flygplan. Recensenternas förtjänst är snart uppe i sex gånger mer än vad Pelle fick i förskott för sin bok.

Lägger vi till förlag, tryckare, bokhandlare, posten som distribuerar ut ett hundratal gratisex av boken à 24 kr med b-post, biblioteksväsendet och alla de andra tjänsterna från dator- och pappersindustrin är vi uppe i hundra gånger mer.

Ingen morgon-tv-soffa ansåg att Pelle var tillräckligt läcker eller sensationell, så det blev SVT:s Kulturnyheterna istället. Pelle fick framträda på frågan om poesin dör när kaféer och krogar förbjuder rökning. Pelle menade för sin del att det är den sortens romantik som är död. Dikter skrivs inte på krogservetter längre. Pelle var gratis men tio personer jobbar på den journalistiska sidan med Kulturnyheterna, vilket rimligen kostar uppåt 15 000 kronor per sändning. Dessutom ska kamera och redigeringsapparater inköpas och bemannas, hyran för tv-huset betalas och master byggas så att etervågor med Pelle sänds ut till mottagarna.

- Intervjun skedde på ett kafé, säger Pelle. Jag minns att vi drack varsin cappuccino. Kaféägaren tyckte nog att det blev väldigt fin reklam för hans etablissemang. Jag tyckte det var generöst att tv bjöd på kaffet.

Från tv-sofforna brukar X 2000 dunka ut mot landets bibliotek. I själva verket är vissa tåg nära nog fulllastade med författare som i ett eller flera år försörjer sig på att berätta om sina böcker och möter läsare när dessa är på riktigt. Live. Det är inte så svårt att räkna ut vad det innebär för ett krisdrabbat järnvägsföretag. Det betyder också aktivering av bibliotekens vänföreningar med åtföljande annonsering i lokalpressen.

Pelle talar bara en gång på Stadsbiblioteket i Göteborg men det innebär ändå att en lokförare sätts i arbete. Han beställer en smörgås på tåget och får dessutom bo på hotell och konsumerar vid tillfället en cocacola light ur minibaren. Vid en diktarkväll på Kulturhuset i Stockholm med flyers samt öl och mat i form av tacos och salsadip fick Pelle också möjlighet att läsa sina dikter. Honorar 2 500 kronor.

Kulturmaskinen arbetar nu på högvarv. Pelles diktsamling är smörjoljan som gör att denna eviga maskin aldrig skär ihop. Pelle fick bara 2 500 kronor för sitt framträdande, men i vanliga fall får författarna enligt Författarcentrums rekommendationer 3 768 kronor plus sociala avgifter 1 232. Tillkommer traktamente på 200 kronor vid övernattning och 528 kronor plus 162 kronor i sociala för varje påbörjad timme om framträdandet är längre än två timmar.

Det kostar alltså en del men kommunpolitikerna börjar inse att kultur betyder framgång, ja rentav är en lokaliseringspolitisk angelägenhet. Många kommunpolitiker tittar avundsjukt på Västgötakommunerna där korvgrillarna kör så det ryker tack vare Arns rike. Titta på Ruhrområdet, säger politikerna. Titta hur det blomstrar igen.

Kultursekreterare ska anställas och ett avancerat kulturliv erbjudas till avancerade människor. Helst ska biblioteken rustas upp och bara för dem blir det stora pengar. Kommunernas utgifter för folkbiblioteken är idag drygt tre miljarder. Därmed är vi tillbaks till Pelle som talade på Stadsbiblioteket, ovetande om sin roll som vinstmaskin.

Pelle söker ett stipendium. Författarfondens tjänstemän, verkmästare i den kulturella maskinhallen, ska därmed behandla ärendet och sända det vidare till det utskott som bereder frågan ifall Pelle har en framtid. Utskottet förfogar över en fond som i år fördelar 113 813 000 kronor. Dess arbete är högst samvetsgrant.

Beredningsutskottet består av tretton ledamöter som träffas 20 gånger om året. Varje ledamot läser böcker och avlönas förstås för denna gärning. Det blir 1 400 kr per möte plus (enligt en statlig förordning) en 365-del av ledamotens sjukpenninggrundande inkomst, dock högst 793 kronor per sammanträdesdag. Vidare utgår en läsersättning på 38 000 kronor per år. Hela verksamheten kostar därmed 1 064 180 kronor på ett år. Högt räknat. Alla får inte 793 kronor per dag. Låt säga att summan hamnar på drygt 900 000. Ett sammanträde där Pelles insats som författare behandlas kostar därmed 45 000 kronor.

Till detta kommer att Pelles bokförlag, Bonniers, ansöker om litteraturstöd. Det är Statens Kulturråd som behandlar såna ärenden och sex gånger om året träffas Arbetsgruppen för ny skönlitteratur för vuxna för att bedöma om litteraturstöd ska beviljas. Sex personer åtnjuter därvid ett arvode av 650 kronor per gång plus ett extra årsarvode för ordföranden på 2 000 kronor. Dessutom utgår 400 kronor per läst bok till ledamöterna. Med ett par hundra lästa böcker per år hamnar arvodet till ledamöterna på ungefär 105 400 kronor. Det sammanträde där Pelles bok hanteras kostar därmed 17 566 kronor och 66 öre.

Litteraturstöd räknas per sida och för poeter gäller det förstås att skriva så glest som möjligt för att därmed kunna höja stödet. I Pelles fall skulle stödet för 98 sidor poesi ha hamnat på 20 510 kronor. Dessutom skulle ett automatiskt distributionsstöd ha utgått för 295 ex som sänds till biblioteken. Stödet är i dag hälften av diktsamlingens f-pris vilket i det här fallet (80 kronor i f-pris) skulle betytt ytterligare nästan 12 000 kronor. Tyvärr blev det inget stöd till Pelles bok trots de fina recensionerna. Det förklaras med att "årets anslag i stort sett var förbrukat" när ansökan kom.

Tusentals människor har sålunda varit i full färd med aktiviteter runt denna enda diktsamling. BNP stiger, Sverige har fått högsta betyg av kreditvärderingsföretaget Standard & Poors och därmed möjlighet att låna pengar till billigare ränta.

Hur mycket har Pelle dragit in till staten i form av löneskatter och moms för alla dem som varit verksamma? Ett exakt svar på frågan skulle kräva ett mindre institut befolkat av ekonomer och statistiker. Men nog skulle det räcka till minst ett nytt dagis eller så. Pelle fick inte så mycket själv. Hans bok har hittills sålt i 268 ex och mer än förskottet på 10 000 lär det inte bli. Minus sociala avgifter. Minus skatt.

En poet befinner sig längst ner i den kulturella näringskedjan men från obeservationer av andra arter, till exempel sälar, vet vi att vad som händer där är av avgörande betydelse för artens fortbestånd.

Gunnar Ohrlander