ÅSIKT

En chefredaktörs uppgång och fall

BJÖRN KUMM minns Kurt Samuelsson

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: Reportagebild
Kurt Samuelsson – vad var det som fällde honom?

Om nyligen avlidne Kurt Samuelsson har märkligt lite framkommit beträffande hans betydelsefulla insats vid 1950-talets slut för socialdemokratins fortsatta maktinnehav. Det var ju i Herbert Tingstens öra på Dagens Nyheter som Samuelsson viskade hur utfallet av 1957 års folkomröstning om ATP borde tolkas.

Regeringen Erlander hade ju inte velat ha ett enkelt val mellan JA och NEJ till allmän tjänstepension, utan bestämt sig för tre linjer: en socialdemokratisk linje 1-Ja, en borgerlig linje 2- Nej, och ett centerpartistiskt linje 3-alternativ, som kunde tolkas som ett Ja till tjänstepension med vissa förbehåll.

När DN gick ut med kravet att linje 1 och 3 borde sammanräknas, och när tidningen inför det extra andrakammarvalet 1958 manade till röstning på socialdemokraterna, betydde det sannolikt att en rad tjänstemannaröster faktiskt gick till socialdemokratin, liksom att ATP-reformen kunde genomföras.

För sin insubordination tvangs både Tingsten och Samuelsson lämna DN. Tingsten lät sig pensioneras och nedsteg från den publicistiska parnassen, men för Samuelsson väntade belöning i form av en lång smekmånad med LO och socialdemokratin och ganska snart chefredaktörskap för Aftonbladet, där han höll hov fram till 1965.

Själv rekryterades jag som mycket ung journalist av Samuelsson 1964, vilket var anmärkningsvärt eftersom jag och den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus två år tidigare fått en praktfull utskällning av honom för vår skrift Förändringens vind. I den urskilde Samuelsson oförtäckt antiamerikanism och han kallade vår bok "Förvirringens blåst".

1964-65 hade Samuelsson bytt fot. Han lät sig inspireras av den spirande FNL-rörelsen och han skrev skarpa ledarartiklar på temat USA ut ur Vietnam. Men snart stod han inför sitt dramatiska fall.

Kanske hade Samuelsson imperiebyggarambitioner. I alla händelser blev han under 1965 högsta verkställande chef för hela produktionsbolaget Stockholms-Tidningen/Aftonbladet - samtidigt som gamla "Stocken" gick med stora förluster och Aftonbladet kände av en vikande upplaga.

Hösten 1965 cirkulerade bland Aftonbladet-anställda en lista, vari vi krävde att tidningens tidigare chefredaktör, publicisten Sven Sörmark, skulle inbjudas att återta rodret. Samuelsson uppfattade listans underförstådda kritik av honom själv, och han avgick i vredesmod, följd av hela ledarredaktionen.

Kort efter Samuelssons avgång kom beskedet att LO tänkte lägga ned Stockholms-Tidningen. Då fanns alltså redan en tom ledarredaktion hos Aftonbladet en trappa ovanför "Stocken" i Klara. Där kunde Gunnar Fredriksson, Dieter Strand med flera från Stockholms-Tidningen vårvintern 1966 flytta in.

Var det LO-ledningen som machiavelliskt underblåste missnöjet på Aftonbladet? Eller var det bara ett märkligt sammanträffande som fällde Samuelsson och därmed beredde plats för Stockholms-Tidningens ledarredaktion? I varje fall var Samuelssons era inom arbetarpressen slut. Dock bör man minnas hans viktiga roll för Tingstens och Dagens Nyheters kursomläggning 1957-58 och dess betydelse för socialdemokratins fortsatta dominans.

Björn Kumm