ÅSIKT

Hon gör motstånd

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Vandana Shiva, tidigare kärnfysiker, är miljö- och människorättsaktivist i kamp mot frihandel och fröpatent.Bild ur "Bullshit"

Vilken kvinna! Vilken kraft och optimism! Inte ens sömnproblem har hon fastän hon turnerar runt jorden i högt tempo. Dokumentärfilmarna PeÅ Holmquist och Suzanne Khardalian har i två år följt Vandana Shiva, kärnfysiker, numera miljö- och människorättsaktivist och känd skribent bland annat på den här kultursidan. Hennes kamp mot frihandel och fröpatent skildras i Bullshit, som från i dag visas på Folkets Bio i hela landet.

Filmen följer Vandana Shiva under hennes resor kors och tvärs, från hennes organiska jordbruk vid foten av Himalaya till möten, föreläsningar, seminarier och demonstrationer. Hon är med i Cancun där de fattiga länderna i Syd vägrar skriva på handelsavtalet dikterat av EU och USA, som vill skydda sina egna bönder med tullmurar men ha fri tillgång till de fattiga ländernas marknader. Hon besöker Kerala där envisa kvinnor tvingade Coca-Cola-

fabriken att stänga för att de förstörde byarnas gemensamma vatten. Hon lämnar över ett krav till en tjänsteman på European Patent Office för att återkalla ett viktigt vetepatent, vilket till slut sker, ett juridiskt förfarande som tar tid men inte är omöjligt. Hon möter sin bittre indiske motståndare, den nyliberale lobbyisten Berun Mitra, som gett henne Bullshitpriset för att hon "håller kvar folk i fattigdom", vilket hon naturligtvis bara skrattar åt. "Kodynga är ett underbart material", säger hon och man får se hur indiska kvinnor samlar, blandar den med halm, torkar och staplar den och sen använder den till bränsle under grytorna.

Man får också se insidan av Monsantos laboratorier i Saint Louis där man skjuter in gener i växtceller för att de ska producera egna insektsgifter. Sådana genmodifierade grödor odlas allt mer i världen, främst i USA, Argentina, Kanada, Brasilien. Vandana Shiva ser inga fördelar med GMO, bara nackdelar och negligerade faror. Hennes främsta invändning är att den urgamla ekologiska odlingsmångfalden minskar, näring försvinner. Sedan Indien släppte regleringen av priser på jordbruksprodukter 1997 kom Monsanto och andra företag och sålde genmodifierade fröer och dyra kemikalier till analfabetiska indiska bönder med löften om drömskördar och band dem i skuldförbindelser. Räntan var skyhög och när skördarna uteblev krävde företagens banker jorden, husen. Därav alla självmord bland indiska småbönder. I filmen får man möta deras hustrur och barn som hittat dem sen de druckit det insektsgift de inte kunnat betala.

De globala jätteföretagen vill ha kontroll över vad vi odlar, vad vi äter, både över produktion och konsumtion. Och visst kan jätteföretagen ljuga och muta forskare och politiker men de lever ju på de små männi-

skorna. Som sår och vattnar och själva väljer vad de ska köpa och äta. Det man fattar och blir så upprymd av när man ser den här filmen är att det finns motståndskrafter mot denna förödelsens monokultur, motstånd som växer främst i den fattiga världen men som filtreras genom medierna till desperata och vanmäktiga gester mot något slags ofrånkomlig utveckling som gör oss alla rika och lyckliga.

Dokumentär

Pia Bergström