ÅSIKT

...och vad har vi lärt av 11:e september?

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Montage: STEFAN MATTSSON

■ ■Vi kan alla framkalla bilderna på näthinnan. Planen som vrålar in i de två tornen. Rök som strömmar från gapande hål. Människor som desperat hoppar mot en säker död. Byggnader som rasar i ett inferno av eld.

Ground Zero kallas nu platsen för det illdåd som krävde 2 986 oskyldiga människors liv. Chocken förenade en hel värld och kampen mot terrorismen kändes just då, för fem år sedan, som en gemensam global angelägenhet.

Den 13 september 2001 skrev jag på dessa sidor: "Att bilda gemensam front mot terrorismen är i första hand att minska världens demokratiska underskott, att utjämna klyftor, att verka för upplysning och utbildning. Det är ett civilisatoriskt projekt som handlar om att utrota terrorismens klassiska grogrund: känslan (rättmätig eller inte) av förtryck och förödmjukelse parad med religiös eller politisk fanatism."

■ ■Just då fanns det anledning att påminna om att den gemensamma fronten också handlar om stärkandet av ett internationellt rättssystem, om respekt för folkrätt och mellanstatliga avtal, om skapandet av en internationell domstol där krigsförbrytare och terrorister kan dömas och där ingen nation har rättslig immunitet.

Jag inser att en del av det jag då skrev var naivt och idealistiskt. Få kunde inse att en nationell sorg och rädsla cyniskt skulle komma att utnyttjas av en grupp som med en mycket specifik internationell agenda och under den falska beteckningen "war on terror" kom att skapa en ännu osäkrare värld. Dessutom en värld där självklara friheter inte längre är självklara ens i stabila demokratier.

Sedan dess har vi sett flera Ground Zero. Falluja är ett ruinfält där planen nyss vrålat fram som över Manhattan. I Libanon har höghus efter höghus raserats innan någon ens hann hoppa. Statsterrorismen har krävt mångdubbelt fler dödsoffer än vad al-Qaida lyckats med i sina attacker.

■ ■Det är få i vår egen lugna vrå som stöder de fanatiker som spränger sig själva eller andra i luften. Men statsterrorismen har sina medlöpare i media och partier också här i landet.

Snart kommer den nya världsordningens huvudmän att vara försvunna i Washington och London. De lämnar en politisk ruin efter sig. Men liksom Manhattan kommer att få en ny skyline måste det ur de politiska ruinerna byggas en annan världsordning. En som beslutsamt bekämpar terrorismen men som också tar dess sociala och politiska rötter på allvar.

Torsten Kälvemark ([email protected])

ARTIKELN HANDLAR OM