ÅSIKT

Vem har hjärta att abortera ett leende foster?

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

■ ■Helst ska valet vara enkelt. Den ideala blivande mamman har efter månader av längtan fått ett positivt besked. För abort ska tidpunkten vara så olämplig att inga alternativ finns. Den mest moraliskt korrekta aborten torde ske på grund av en sprucken kondom: man var klok och skyddade sig, men det hjälpte inte. Gränsen mellan alternativen ska hållas skarp och utan gråzoner.

Internet är fullt av sidor med information för gravida kvinnor. Vissa vänder sig både till den som vill göra abort och den som vill behålla. Andra främst till dem som längtat. På flera av dem finns kalendrar där man vecka för vecka kan läsa hur både fostret och kvinnans kropp utvecklas och förändras.

■ ■Jag blir illa till mods av hur tidigt det växande fostret beskrivs som en människa. I graviditetsvecka tolv, gott och väl inom abortgränsen, kan barnet enligt gravid.se redan le. Jag ifrågasätter inte att det sex centimeter långa fostret kan röra munnen till vad som kanske liknar ett leende. Men för mig är leendet en alltför social handling för att kunna utföras av ett ensamt foster omgivet av mörkt fostervatten. Om ett barn ska kunna le måste någon först le mot det. Målgruppen är naturligtvis de som är säkra i beslutet att behålla sitt barn, men hur påverkas den som tvekar? Vem har hjärta att abortera ett leende foster? Eller ”en liten minibebis som du skulle kunna hålla i en hand”, som Stockholms landstings vardguiden.se beskriver fostret i vecka sexton? I vecka arton, sista veckan för abort utan särskilt tillstånd från Socialstyrelsen, kan fostret enligt samma sidas kalender vinka.

■ ■

Den som ropar efter strängare abortlagstiftning har mycket att hämta på internets gravidsidor. Letar man efter saklig information kan man däremot hamna både rätt och fel. I en perfekt värld är en gravid kvinnas beslut självklart från början. Valet avgör vilken information hon söker upp: den som väljer abort undviker att läsa om foster som vinkar och ler, medan en blivande mamma inte behöver fundera över abortmetoder och gränsdatum. I det verkliga, oförutsägbara livet kan man under lång tid pendla mellan alternativen. Gråzonstillvaron innebär att ingå i två målgrupper på samma gång: att skamfyllt tassa på de längtande föräldrarnas territorium, samtidigt som tvivlet dröjer sig kvar i bakhuvudet i väntan på det slutgiltiga beslutet.

Lisa Nilsson ([email protected])