Världens hetaste konstnär – en instagrammare

Tech-miljardärerna tar över konstvärlden – hans bild såldes för 69 miljoner dollar

Publicerad:
Uppdaterad:
Det digitala verket ”Everydays: The first 5 000 days” av  ”Beeples” såldes nyligen på auktionsfirman Christie’s för 69 miljoner dollar, vilket är det tredje högsta priset någonsin för ett verk av en levande konstnär. (Bilden är beskuren.)
Foto: TT NYHETSBYRÅN
Det digitala verket ”Everydays: The first 5 000 days” av ”Beeples” såldes nyligen på auktionsfirman Christie’s för 69 miljoner dollar, vilket är det tredje högsta priset någonsin för ett verk av en levande konstnär. (Bilden är beskuren.)

KONST

Den som verkligen tycker om konst gör rätt i att fnysa åt det allra dyraste segmentet av konstmarknaden.

En marknad där skulpturer lika stora som radhus byter ägare en gång i halvåret, från en oligark till en annan, utan att någonsin lämna det hemliga lager där de står inlåsta. Det är egentligen ganska svårt att påstå att det har med konst att göra.

Men den är ändå intressant.

För i den där bisarra konstmarknaden kan man hitta lite av kapitalismens själ. Hur mår den? Vad tror den på? Vilka bilder vill den spegla sig i? Tror den på någonting förutom säkra investeringar och porriga plastskulpturer som kräver ett litet slott för att överhuvudtaget få plats?

Ja, för tillfället tror kapitalismen i alla fall på bildformatet jpg.

Eller jpeg som det hette en gång i tiden.


Sen en knapp vecka tillbaka heter nämligen världens hetaste konstnär ”Beeple” – en 39-årig instagrammare som ser ut som om han jobbade på IT-supporten.

I passet heter han Mike Winkelmann och för ett halvår sen försörjde han sig på att göra visuella effekter till events och konserter. Meritlistan var visserligen imponerande: såväl Apple som Childish Gambino hade anlitat hans tjänster, men att värdet på hans bilder bara skulle kunna jämföras med Jeff Koons och David Hockney var en helt osannolik tanke.

Den 10 mars såldes hans jpg-bild Everydays: The first 5 000 days på anrika auktionshuset Christies för 69 miljoner dollar.

De tredje högsta priset någonsin för en levande konstnär.

”WTAF?” löd rubriken i The Art Newspaper.

Sannerligen.

What the actual fuck.


Beeples bilder ger inga ledtrådar till vad som hände.

De ser i princip ut som omslag till gamla science fiction-romaner.

Grabbig konst med en lätt apokalyptisk touch, uppblandat med lite memes, Pixar-figurer och en gnutta bröderna Chapman.

Han avskyr uppenbarligen Donald Trump, men samhällskritiken är ungefär lika skarpsynt som hos en kille med shaman-hatt som just är i färd med att storma Kapitoleum.

Man skulle säkert kunna hävda att han ”processar det enorma flödet av bilder i vår tids skärmkultur”, men nä. Det är tråkigare än så. Det som imponerar är snarare mängden. I snart 14 år har Beeple lagt ut en bild om dagen på sina konton i sociala medier.


Men hur det ser ut är egentligen oviktigt.

Det centrala är tekniken.

”The first 5 000 days” är det första ”NFT-konstverk” som sålts på Christie’s. Och för tillfället finns det inget som orsakar lika mycket upphetsning i konstvärlden som just NFT – non-fungible tokens, eller ”kryptokonst” som det också kallas.

Alla har i alla fall startat varsitt Clubhouse-samtal om hur man hoppar på NFT-tåget.

NFT är digitala ”föremål” som existerar i ett enda exemplar och inte kan kopieras, även om de kan avbildas. Tekniken bakom det hela är en sorts spin off på tekniken bakom kryptovalutor. Att förklara hur det funkar är lika själsdödande som att titta på ännu en presskonferens med Folkhälsomyndigheten, så vi struntar i det.

Men det funkar.


Och fenomenet har fått teknikjournalister och konstnärer världen över att tappa fattningen en smula. Alla har i alla fall startat varsitt Clubhouse-samtal om hur man hoppar på NFT-tåget.

Sen i höstas har affärerna med NFT stadigt ökat och handeln drivs på av tech-industrins allra rikaste individer. Twitters grundare Jack Dorsey auktionerar ut sitt första tweet som en NFT. För närvarande ligger högsta budet på 2,5 miljoner dollar.

En annan viktig influencer är Elon Musks fru, musikern Grimes, som hittills tjänat 6 miljoner dollar på att sälja NFT-videos till sin egen musik.


Hur man ska använda sin NFT-konst är det ingen som vet. Det finns inga etablerade former för att visa den. Beeple funderar själv på om han borde sätta upp några skärmar hos den som vann auktionen. För än så länge kan hen inte göra särskilt mycket mer än att skryta om att hen äger det.

Köparen är den anonyme ”MetaKovan”, grundare av kryptovalutafonden Metapurse och troligen bosatt i Singapore. Till skillnad från traditionella konstsamlare gjorde personen bakom pseudonymen ingen hemlighet av sitt nya förvärv.

Om det gamla systemet behövde 50 år på sig för att förvandla David Hockney till en konstnär som köps av miljardärer tog det bara ett par veckor för kryptovaluta-kidsen att skapa Beeple.

Även den 31-årige kinesiske techmiljardären Justin Sun, som förlorade budgivningen när bara 20 sekunder återstod, skröt om hur mycket pengar han var villig att bränna på Beeples jpg. 60 miljoner dollar närmare bestämt.


Techmiljardärernas kulturella självförtroende är på topp exakt just nu. Kanske har det med de ekonomiska framgångarna under pandemin att göra.

Genom Beeple-auktionen har de slutligen frigjort sig från det urgamla system där gallerister, museer, kritiker och konstskolor i symbios långsamt skapat värdet i ett konstverk. Om det gamla systemet behövde 50 år på sig för att förvandla David Hockney till en konstnär som köps av miljardärer tog det bara ett par veckor för kryptovaluta-kidsen att skapa Beeple.

Technokratin befinner sig på ett kulturellt erövringståg. Och de bränner marken bakom sig. Bokstavligt talat.


För fem dagar sen eldade personerna bakom blockchain-firman Injective protocol upp ett konstverk av gatukonstnären Banksy i en park i New York. Händelsen filmades och videon av bränningen såldes sedan som en NFT. Det nya kryptokonstverket kallades Burnt Banksy och gjordes enligt upphovsmännen för att ”inspirera” tech-entusiaster. Priset blev tre gånger så högt som den ursprungliga målningen.

Men det är inte bara nya konstnärer vi ser födas just nu, det är en ny samhällsklass. Precis som borgarklassen en gång i tiden så börjar de erövra kulturen och politiken när de väl säkrat kapitalet.

Och den rycker fram även hemma i Sverige.


Den mest symboliska händelsen hittills är väl när Spotifys grundare Daniel Ek köpte en villa i det sofistikerade miljardärssamhället Djursholm bara för att riva den och flytta någon annanstans. En sorts Burnt Banksy på den Djursholmska självbilden – som fortfarande bygger på att platsen en gång i tiden var en snobbig konstnärskoloni.

Streamingjättarna har redan erövrat musikbranschen och förlagsvärlden så det var egentligen bara konsten och politiken som återstod

Men det nya kapitalet har ingen sentimentalitet till övers för sånt.

Streamingjättarna har redan erövrat musikbranschen och förlagsvärlden så det var egentligen bara konsten och politiken som återstod innan den kulturella hegemonin skulle bli total.

Medierna har de redan skakat om i grunden.


Och det är svårt att inte se högerdebattörernas Titanic – dagstidningen Bulletin – som ett utslag för samma vilja att erövra de gamla arenorna med nya pengar. För första gången startades en svensk konservativ publikation som inte finansierades av gamla välbekanta kulturkapitalister.

De största investerarna är techmiljardärerna Kjell Arvidsson och Fredrik Westberg som äger dataspelstillverkaren Paradox.

De har köpt över ett dream team av högerintellektuella som alla fostrats i det gamla kapitalets politiska plantskolor – Timbro, SvD och familjen Ax:son Johnsons papperstidningar.

Ambitionen går inte att missta sig på – att stöpa om det offentliga samtalet i Sverige på egna villkor och förhoppningsvis påverka valåret 2022.


Frågan är hur det ska gå. För tillfället ser det en smula motigt ut. Men för de gamla industrikapitalisterna i Djursholm återstår bara att knyta slipsen lite tajtare och svälja förtreten över att allt de trodde var bildning och smak så sakteliga håller på att förflyktigas.

PODD Vad är grejen med NFT?

Aftonbladet Daily med Martin Aagård, kulturjournalist på Aftonbladet.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen

Publicerad:

LÄS VIDARE

Konst

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.