Laddade verk

Ulrika Stahre ser en lyckad utställning på Bonniers konsthall

Martha Rosler, ”Invasion”, från serien ”House beautiful: Bringing the war home, new series”, 2008, fotomontage.
KONST

Denna höst tycks krig i olika former vara högst aktuellt. Pågående krig i världen, en storkonflikt som hetsas fram över Nordkoreas kärnvapen, minst två aktuella svenska romaner på temat (Torbjörn Flygts och Jerker Virdborgs) samt nu tre utställningar i Stockholm med kriget som åtminstone del­tema: Paul Hansens utställning på Fotografiska, Lee Miller på Kulturhuset samt Bonniers konsthalls stora grupputställning Bilden av krig.

Bilden av krig ligger rätt i tiden, men verken påminner om att kriget som tema har varit stort i samtidskonsten ett bra tag. Det är en välcurerad blandning av nyare och lite äldre verk där en klassiker som Gerhard Nordströms Utflykt i det gröna står sig väl: kriget som något strax utanför idyllen, i samma värld som den semestrande familjen. Martha Roslers välkända och genialiska serie med fotomontage är också den helt i fas med krigsbilden som ­tema – våldet är närvarande men ignorerat.


Medialiseringen är ett under­liggande tema, det är genom medier krigets bilder förmedlas, och det är mediernas logik som styr vad vi ser och inte ser. Många verk anknyter också direkt till det mediala – roligast och konstigast i Maximilien Van Aertryck & Axel Danielssons bakom-kulisserna-film från Aktuelltstudion.

Nyhetsförmedlingen blir en sorts teater, ja konst blir den ju, och flera verk arbetar med denna dubbla blick: krig eller vardag i Ukraina, monument över strid eller kamp i Angola, en kulspruta som är både rolig leksak och ett dödsvapen.


De mest drabbande verken går dock rakt in i politik, blick och historia. Michael Rakowitz har tillverkat artefakter som liknar dem som stulits från museer i Bagdad i samband med kriget i början av millenniet: med lokala och nutida förpackningsmaterial, metall, plast, tidningar, har de mest rörande verk kommit till liv. Små museivitriner rymmer dessa små föremål, som både påminner om invasionen förstås, men även om ­tidigare rov från det forna Babylon – rov som utfördes ­under den period då grunden för dagens situation las.

Längst ut i spetsen på konsthallen har ett ljudverk installerats, en sorts vittnesverk från det syriska fängelset Saydnaya. I Saydnaya (19 saknade db) undersöker Lawrence Abu Hamdan i samarbete med Amnesty och Forensic architecture vad som hänt på detta regeringsfängelse som blivit ett dödsläger. Eftersom ingen fånge sett det – bara varit där med förbundna ögon – finns det en logik i att också presentera vittnesmålen i ljudform. Ljuset som väller in från de stora fönstren som nätt och jämt avgränsar konsthallen från den omgivande staden får nästan en materialitet: den hjärtskärande kontrasten mellan instängt och öppet, mellan en tyst harmoni intill tågspåren som talar om en fungerande struktur och de fragmentariserade rösterna i verket. Mellan mörker och ljus.


”Bilden av krig” måste vara en av höstens mest intressanta och ambitiösa utställningar i Stockholm, vilket är riskabelt att påstå när löven knappt skiftat färg. Men jag gör det ändå.

FAKTA

KONST

»  Bilden av krig

Bonniers konsthall

Till och med 14 januari

ARTIKELN HANDLAR OM