Aftonbladet
Dagens namn: Tore, Tor
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur / Konst

Pappa kom hem!

MIKAEL STRÖMBERG hör viskningar och rop i Riddarhuset

Riddarhuset i Stockholm.   Riddarhuset i Stockholm. Foto: LASSE ALLARD

    De figurklippta träden utanför Riddarhuset ser kusliga ut, som träden i Stanley Kubriks film The Shining. Och låter gör de också: Pappa! Pappa! Pappa! En liten flicka sitter gömd där inne och ropar efter en far som inte kommer.

Inne i Riddarhuset tar en (adlad?) utställningsvakt emot turister och skämmer ut sig för öppen ridå genom att, för mig personligen, såga Marianne Lindberg De Geers ljudverk Jag tänker på mig själv - Riddarhuset 2005. Han varnar för "skriken" och "konsten" och lämnar över en lapp med texten "Attention The screams are an installation". Ja, "så att ingen tror att vi har blivit galna".

Antagligen fattar han inte vidden av sitt agerande. Den extra tyngd det ger åt installationen, av en patriark, en sårbar, värnlös, oförstående patriark som slutat lyssna. Det är precis vad utställningen handlar om. Vilken jävla typ. En sån vill inte jag bli.

    Med det sammansatta ordet Pappa har Marianne Lindberg De Geer återigen pekat på sprickorna i vardagen. Livet är inte alls tjusigt. Och från listigt placerade högtalare bakom dörrar och prång har ljudteknikern Jan Alvermark kablat ut ett flerkanaligt stycke som just bygger på det enda ordet. Pappa. Väsande, viskande, frågande, snällt, otåligt skrikande, nervöst uppfordrande, irriterande. Rör man sig mellan rummen och våningsplanen i Riddarhuset hör man ett fint kontrapunktiskt ljudkonstverk, avvägt i fråga om närhet och distans.

Några tyska turister strövar omkring i stora riddarsalen och diskuterar var ljudet kommer ifrån. Är det utanför? Bakom sköldarna? Eller i bronsstatyn som föreställer Gustav II Adolf? Är det på riktigt?

    Ibland hör jag mina egna döttrar ropa. Pappa. Pappa kom hem! Jag känner mig alltså träffad av att inte finnas tillhands eftersom jag just nu går omkring i en utställning som handlar om att aldrig vara tillhands. Och nu tycker mina döttrar att det får vara nog. Det är sommarlov, badet och glassen väntar.

Man brukar med all rätt beskylla ljudkonsten för sin brist på fungerande scenografi; inget att titta på som ackompanjerar ljuden. Men här är miljön kongenial. Lindberg De Geers bitande humor träffar mitt i planeten. För vad Palmstierna, Gyllenhall, Posse, Lagerbjelke, De la Gardie och alla andra utstrålar, är frånvaron av pappa.

En sak har nämligen alla pappor gemensamt. Att de är pappor - och att de har pappadagar kvar att ta ut från Försäkringskassan.

Mikael Strömberg

Konst

MARIANNE LINDBERG DE GEER

Jag tänker på mig själv - Riddarhuset 2005

Riddarhuset, Stockholm

tom 9 sept

Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet