ÅSIKT

Kvinnliga forskare snuvas på miljarder

Av regeringens forsknings-
pengar går 12,7% till kvinnor

KULTUR
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Backlash var ett stort begrepp på 1990-talet. Susan Faludis bok, som kom på svenska då, handlade egentligen om 80-talet men debatten dök upp lite sent. Eller snarare i rättan tid, för resten av 90-talet kom att gå i feminismens tecken.

Den riktiga backlashen fick vi på 00-talet. I alla fall inom den högre utbildningen. Det visar Agnes Wolds, Ulf Sandströms med flera forskares chockerande rapport för Delegationen för jämställdhet i högskolan som offentliggjordes i tisdags.

Det är inte första gången Agnes Wold slår näven i bordet. Tillsammans med Christine Wennerås publicerade hon 1997 en artikel i tidskriften Nature. Forskarna bevisade att kvinnor som sökte pengar av Medicinska forskningsrådet var tvungna att publicera 2,6 gånger fler (eller 2,6 gånger ”bättre”) artiklar än sina manliga kollegor för att bli betraktade som lika kompetenta.

Metoden som användes den gången ligger också till grund för studien Hans Excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer. Och miljardsatsningar är vad det handlar om. Fram till 2014 pytsar regeringen ut nära 10 miljarder på ”starka och excellenta” forskningsmiljöer. Allt inräknat kan kvinnliga forskare ha gått miste om så mycket som 2 miljarder kronor. Kvinnor, som utgör 20–30 procent av den svenska forskarkåren inom ämnena medicin och naturvetenskap, har till exempel fått 12,7 procent av kakan, medan alfahannarna har kammat hem resten. Det är bra jobbat.

Att det fantastiska guldregnet har gått toppkvalificerade kvinnor förbi, beror enligt forskarna på flera saker, bland annat på hur ansökningarna utlysts.

–Allt prat om direktörer har gynnat gubbarna och skrämt bort kvinnliga sökande, säger Ulf Sandström när jag träffar honom på KTH. Trots att vi kan visa att kvinnliga forskare är lika eller mer meriterade än sina manliga motsvarigheter!

–De få kvinnliga sökande som fanns kvar till sista omgången valdes

bort med motiveringen att de inte verkade vara några pålitliga ledartyper, inga karlakarlar alltså.

Men det har enligt forskarna också förekommit jäv, där personliga kontakter och ämnesmässig närhet mellan sökare och bedömare spelat in.

Resultatet har blivit en backlash som kommer att påverka oss i många, många år framåt. Det var väntat. Efter de segdragna fighterna om Thamprofessurerna och satsningarna på små, regionala lärosäten, låg det i luften att något drastiskt skulle hända.

Men att det skulle innebära en sådan gigantisk snedfördelning av våra gemensamma skattemedel, kunde ingen ana. Det är en superkatastrof för ett land som brukade skryta med att det var bäst i världen på jämställdhet.

Ulrika Kärnborg

Nästa vecka: Åsa Linderborg

ARTIKELN HANDLAR OM