Alla är Jonas, huller om buller

TEATER

Malin Krutmeijer ser smart underhållning av Jonas Hassen Khemiri

Foto: Foto:: Joakim Strömholm
Jakob Stefansson, Gloria Tapia och David Lenneman letar efter Gud.

Vad händer när elever i en dramaklass och deras lärare iscensätter egna drömspel i stället för Strindbergs? MC Hammer, en av historiens töntigaste rappare, blir Gud i samma gamla ballongbyxor som 1990. En självupptagen arkitektmamma straffas för den rasism som – kanske – döljs i en anekdot där hon upprepar ordet neger misstänkt ofta. Skammen över en handikappad syster förvandlas till ädel stolthet. Läraren blir en häftig förebild.

Allt detta händer i Jonas Hassen Khemiris pjäs Fem gånger Gud som i går hade urpremiär i Växjö. Föreställningen ska turnera i Sverige i Riksteaterns regi och det är bara att gratulera publiken, för det är smart underhållning som väntar. Att pjäsen är svåremotståndlig antyds av att Stockholms stadsteater kommer att ge den parallellt, med premiär 16 oktober.

Blanca ( Gloria Tapia), Olivia ( Sarah Broberg), Idris ( David Lenneman) och läraren Rolf ( Jakob Stefansson) spelar upp varandras drömspel ett efter ett. De står inte ut med att vara statister i andras universum, och kliver hela tiden ur pjäserna i pjäsen för att kämpa sig in mot mitten. Det är synd om människorna, som bekant, men ego-kollisionerna är obetalbara sedda utifrån.

Författaralteregot Sanoj – Jonas baklänges – är nästan som utsugen av de karaktärer han ”äger”, och blir ett komiskt epicentrum i Hamadi Khemiris (jepp, författarens bror) deadpan-mimiska gestalt.

Texten är notorisk i sina perspektivbyten, det är rena Bröderna Marx över de pilsnabba hyperironierna. Regissören Sara Giese mejslar ut fiktionslagren, och skådespelarna växlar över hur ledigt som helst. Samhällskritiken finns där, i saker som att tuffingen Idris slutar snacka karikerad förortsslang från det att hans drömspel tar form. Men som helhet är pjäsen ändå snäll, konsoliderande.

Det är inte politik jag funderar på efteråt, utan MC Hammer. Är det sadism från författarens sida att göra honom till coole Idris idol? Eller är Hammer i själva verket Jonas Hassen Khemiris hemliga favoritartist?

Malin Krutmeijer