Vampyrer och unga drömmar

Barbro Westling ser ”Oscar Liljas försvinnande”

avBarbro Westling

TEATER

Foto: Emmalisa Pauly
Lilja Fredrikson i ”Oscar Liljas försvinnande”.

Två unga vuxna återvänder till den öde platsen för brottet, den brandhärjade herrgården. Här höll den förhäxande poeten Oscar Lilja en gång hov, bjöd på vin som smakade metall och förespråkade det gränslösa. Här i lågorna försvann deras två kamrater från den närliggande folkhögskolan.

Framgångsrika Cirkeln-författaren Sara Bergmark Elfgren gör dramatisk debut med ungdomspjäsen Oscar Liljas försvinnande på Malmö stadsteater. Den korsar skräckromantik och vampyrer med förgörande manlig karisma-demoni och ungas konstnärsdrömmar.

Regissör Sara Cronberg satsar, med hjälp av gruppen Bombina Bombast, fullt ut på att skapa suggestion. Mörker, dimslöjor, ominöst dovt ljud och så alla framväxande projiceringar i lager på lager. Skogen, de tomma salarna, de levande döda.


Det är teknik 2019, men den svart/vit/gråa hinsidesvärlden har också spöklikt stumfilmsdrag, som i hundra år gamla Körkarlen. Mediets skräckromantik går igen, men den ensidiga satsningen på att visuellt få till det på Hipp har gjort att skådespelarna, teaterns absolut viktigaste beståndsdel, kommit i skymundan.

Det är synd, för historien om dessa vilsna sökare hade kunnat engagera mer. Och, om unga vuxna överhuvudtaget ska vilja gå på teatern, måste det väl vara för nåt som kan upplevas bara där?

ARTIKELN HANDLAR OM