En inch ifrån något riktigt bra

Lindy Larssons närvaro håller ihop hela föreställningen

avBarbro Westling

Publicerad:
Foto: Mats Bäcker
Lindy Larsson i ”Hedwig and the angry inch” på Hipp i Malmö.

Skådespelaren och artisten Lindy Larsson gör det igen! Håller ihop en hel föreställning med sin magnetiska närvaro på scen. Helt ensam är han nu inte heller på Hipp i Malmö. Rakt motspel från Mari Götesdotter och fyra täta musiker backar upp på den riggade konsertscenen.

Grisen i säcken, hora och madonna. Hedwig är den något bedagade rockstjärnan som dundrar på med gamla hits och inbakad livsberättelse. Född som Hans i Östberlin i en lägenhet så pytte att han delade den smala britsen med mamma, och i amerikansk radio följde sitt stora intresse, rockmusik, med huvudet instucket i ugnsluckan!

Efter en misslyckad könsoperation blir Hans Hedwig och gifter sig med Luther, en amerikansk militär, vinkar glatt adjö till öst och kommer till Amerika där avsugning blir en sexuell vana medan kräkreflexen avtar och skilsmässan raskt är ett faktum.

Hedwig and the angry inch har dryga tjugo år på nacken och trots Malmöföreställningens solitt matande puls märks åren. Sexslang av typen ”lille biskopen har sin polotröja kvar” är knastrigt torr och Hedwigs sexskämt suger. Hon vet det men säger dem ändå.

I läder, strumpeband, hot pants med dragkedja både fram och bak, platåstövlar och fjäderboa. För tjugo år sen satt kostymen på glamrockarna The Ark och Ola Salo gjorde mycket riktigt Hedwig på Göta Lejon i Stockholm för nåt år sen.

2020 tänker jag mindre på queer än på 70-talets Rocky Horror Picture Show. Föreställningen som blev kult med mixen musikaliska hits, punkigt läder, ängslig medelklass och drag. Hitsen i Hedwig är inte lika starka och Malmöpubliken är, åtminstone på premiären, knappt redo att sjunga med.

Könsöverskridande och trans har annars gått samma väg som Pride. Från kamp till folkfest. Hbtq är samtidigt både politisk symbolfråga och verklighet. I den sprickan ryms kanske en annan föreställning?

Nu grusas föreställningen om Hedwig och Tommy av den där inchen. Den finns kvar, när Berlinmuren fallit. En inch från föreställningen om både kärlek och frihet.

Lindy Larsson pendlar snyggt mellan det chosefria och det poserande. Bryter ihop, startar om. Bygger den roll vi lärt oss är stark för att den döljer en loser. Det hör till genren att Hedwig vill bli älskad av publiken, att vi ska ta hens parti. I kvällens enda verkliga duett Gör din röst hörd, mellan transman och transkvinna, händer nåt oförutsett. Att det sker i finalen, det är inte sen gammalt.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Musikal

Hbtq