Aftonbladet
Dagens namn: Lukas
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur / Teater

Grått, grått, grått

– och oavbrutet fängslande

Morten Suurballe och Helle Fagralid.   Morten Suurballe och Helle Fagralid. Foto: Henrik O Rasmussen

    En man överger kvinna och barn och drar iväg med unga Miss Sara som lämnar sin far allena och övergiven. Utgångspunkt för tyskt borgerligt sorgespel anno 1755 men regissören Anders Paulin visar att det fortfarande finns sorg att hämta i G E Lessings drama. Dock inte där det förväntas.

Paulins föreställning är hårt åtskruvad i rollkarikatyrer och lågmäld ironi.

Docksöta men förfarna Miss Sara (Helle Fagralid) halsar flaskor och sprider urätna matförpackningar, alltid bara i underkläderna liksom hennes såpfagre förförare Mellefont (Morten Suurballe) som inte heller tycker det är lönt att sätta på sig byxorna. Omedelbar behovstillfredsställelse är ju ändå det som gäller.

Spelet är på topp fastän det är på botten. Men det är mot den förskräckande dystra inramningen som spänningen fälls ut på Det Kongelige. Hugo Gretler, tysk scenkonsts hetaste scenograf, har klätt allt i grå filt och de två tillhåll till rum som roteras fram har samma nedsölade madrasser och kalla lysrör. Tv-skärmar där scener kan ses medan de spelas. Ständigt Tom & Jerry på tv:n och maniskt stoppande av ätbart i munnen. Någonstans ifrån klinkar en ödslig muzak-version av Hotel California medan en trio äldre skådespelare tassar runt och tålmodigt bistår med scenbyten eller utsökt uttryckslöst bevittnar triangeldramats turer.

 

    Det är monumentalt eländigt och glädjelöst och jag har aldrig sett något liknande på en scen, en tövande och olustig stämning som borrar sig in som drabbande och naket samtida.

Miss Sara vet bara inte hur mycket sex hon vill spela ut eller ha, och övergivna frun (Birgitte Simonsen) kör med samma register under den löst knutna trenchcoaten. Det är kvinna mot kvinna – och en enda man som börjar bli trött på hela rutinen.

 

    Paulin drar till sist åt ett varv ytterligare i ett slut som är en uppdaterad moralitet över den giftmördade Sara där far och förförare gråtmilt finner varandra i pianobarens Love hurts medan det moderslösa barnet står ensamt och bortglömt kvar. Dystert och oavbrutet fascinerande!

Barbro Westling
SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet