Aftonbladet
Dagens namn: Bernhard, Bernt
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Kultur / Teater

Kan man älska en mor som svek?

Bengt CW Carlsson och Ellen Hennig i   Bengt CW Carlsson och Ellen Hennig i "Den siste vikingen". Foto: LARS-PETER ROOS

  Det är lätt att tycka om Teater Nostras Den siste vikingen, mest därför att föreställningen gör ett redigt försök att berätta en intressant historia. Eller snarare förhistoria. För det är inte berättelsen om Harry Martinsons väg från fattighuset till Svenska Akademien som ställs på scen. I Teaterladan vid Åhus stiger Bengt CW Carlssons vuxna Harry in i sitt barndoms hus för att bevittna och kommentera sina föräldrars drama, det som börjar med en blossande passion och slutar med att fadern Martin dör medan modern Bengta (Betty) överger sina barn och emigrerar till Amerika.

 

    Går det att älska en mor som svek? Föreställningen svarar ett tveklöst ja. Fråga hellre om sveket någonsin går att förlåta.

Bengt CW Carlsson är en förutsättning för trovärdigheten i det här försöket till försoning med historien. Hans Harry är genomlyst av en mildhet som berör, parad med en absolut cynism i sin syn på modern: en självupptagen slampa.

Anne-Lie Hedin komplicerar bilden av henne. Självmedveten och sluten är hennes Bengta sonens kontrapunkt på scenen. Och sexig - det gnistrar faktiskt runt hennes fall för handelsmannen Martin, Isa Aouifia. Synd bara att när de två blir ett par sparkas fästmön Anna, Katarina Weidhagen ut, hon som är en ljuspunkt i föreställningen som i Michael Cockes regi pendlar från buskis till det gruvligaste patos.

 

    Efter paus staplas tragedierna på hög: fängelse för far, otrohet för mor, tbc etcetera. Cynismen ersätts av sentimentalitet och bristen på berättarperspektiv blir på allvar besvärande. Ändå känns det efteråt som om en son har återfått sin mor och kan se på sin historia med Bengt CW Carlssons milda ögon.

Tove Ellefsen Lysander
SENASTE NYTT

Kultur

Visa fler
Om Aftonbladet