Text: Jesper Bengtsson Jospin vill vara med och bestämma
Efter den franske premiärministern Lionel Jospins EU-tal i förra veckan kan man tydligt utläsa de två huvudlinjer som dominerar debatten om Europas framtid.
  På ena sidan löper en tunn och nationalistisk linje, som går ut på att medlemsstaternas regeringar även i fortsättningen ska vara unionens maktcentrum. EU ska i första hand ägna sig åt den inre marknadens frågor, som frihandel och penningpolitik. På områden som skatter, välfärd och socialpolitik ska EU däremot avstå från fasta regler. Där ska frivillighet råda.
  Linjen företräds bland annat av Storbritannien under Blair. De säger konsekvent nej till bindande sociala regler, som skulle göra samarbetet hållbart som radikalt politiskt projekt.
  
På andra sidan finns den federala linjen, som Tysklands förbundskansler Gerhard Schröder nyligen anslöt sig till. Den handlar om att skapa en fullt utvecklad demokrati på EU-nivå. EU-parlamentet ska få mer makt, ministerrådet ska bli som en europeisk senat och kommissionen ska inordnas under de folkvalda i båda kamrarna.
  Det är en sorts parlamentarism på Europanivå, som dock inte säger något om vilka politiska frågor EU ska ägna sig åt. En federal EU-regim kan vara både bred och tunn beroende på vilken politisk majoritet som för tillfället styr unionen. Precis som i Sverige där nyliberaler vill begränsa och vänstern öka statens verksamhetsområden.
  Med sitt EU-tal markerade den franske premiärministern att han står för en sorts blandform av dessa båda huvudlinjer. Jospin talade om EU som en ”federation av nationalstater”.
  Makten ska ligga kvar hos regeringarna. Däremot ska EU ytterligare vidga sitt verksamhetsfält. Jospin vill till exempel att EU ska bli bättre på att bekämpa skattedumpning, harmonisera bolagsskatter, samordna brottsbekämpningen och lägga ett gemensamt golv i välfärdsfrågorna.
  Han vill också stärka kommissionens demokratiska legitimitet genom att göra den mer ansvarig inför det folkvalda Europaparlamentet, och på det viset får även parlamentet mer makt.
  Dessutom talade Jospin om behovet av en ekonomisk EU-regering, som ska kontrollera att den europeiska centralbankens politik ligger i linje med EU-politikernas önskemål.
  
Egentligen vore federalism den enklaste vägen till ett mer demokratiskt Europa. Med en klart definierad överstatlig struktur skulle vi slippa dagens dunkla förhandlingsspel och byråkratvälde, där väljarna inte har någon möjlighet att utkräva ansvar för EU:s samlade politik utan bara för den egna regeringens agerande.
  Men det politiska stödet för en sådan lösning räcker inte till. Tyskland står isolerat. Det blir en blandform även i fortsättningen.
  Då har Lionel Jospins modell en fördel i det att den hakar fast byråkratin och ekonomin i de politiska strukturerna, ökar ansvarigheten och tillåter EU att ägna sig åt frågor som berör människor i deras vardag.
  Därmed skulle Jospins modell på litet sikt även kunna bidra till ett mer folkligt förankrat och demokratiskt Europa.

Publicerad: LÖRDAG 2 JUNI 2001