ÅSIKT

Statlig makt över börsen är viktig

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Försäljningen går vidare som om ingenting hänt

9 OKTOBER 2007. Den moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson vill ha tydliga begränsningar av enskilda ägares inflytande över Stockholmsbörsen. Ingen ska få kontrollera mer är 10 procent av kapital och röster i OMX, som bland annat äger börsen, skriver Pålsson i en riksdagsmotion.

Argumenten är slående. Börsen är en av delarna i det finansiella systemet. Här avgörs i praktiken framtiden för idéer, människor och bygder. Och här omsätts svindlade summor.

I genomsnitt handlas aktier för över 46 miljarder om dagen på den nordiska börsen.

En stor del är människors privata och gemensamma besparingar.

Pålsson beskriver börsen som en del av infrastrukturen, en grundläggande förutsättning för att ett ­modernt samhälle ska fungera. Och som annan infrastruktur bör tillgängligheten på lika villkor vara garanterad. Dagens ordning, där OMX är ett aktiebolag, är en dålig garant för den tillgängligheten, menar Pålsson.

Så långt är det lätt att hålla med, i synnerhet som OMX på senare tid varit föremål för en dragkamp mellan internationella intressen.

Just därför är det så märkligt att Pålssons partikollegor i regeringen tillsammans med Mats Odell (kd) är så intensivt engagerat sig i uppgiften att avveckla det samhälleliga inflytande som i dag finns över Stockholmsbörsen. Statens aktier finns som bekant på Odells säljlista, och uppdraget att verkställa utförsäljningen var ett av dem som Carnegie i förra veckan tvingades lämna ifrån sig.

Carnegieaffären satte fingret på hur regeringen med en politiskt motiverad dagordning bestämt sig för att sälja ut statliga företag som i flera fall både bidrar till konkurrensen och står för just det slags infrastruktur som Pålsson talar om.

Försäljningen riskerar inte bara att kosta svenska folket stora pengar, utan kan dessutom göra att Sverige fungerar sämre. Men affären handlade också om hur finansmarknaden, driven av bonusar och fartblindhet, ständigt måste övervakas. Och om hur den ansvariga ministern helt frånträtt rollen som allmänhetens representant.

Det är värt att notera att Odell själv berättat att han först fick information om Finansinspektionens kritik genom källor på Carnegie.

Skvallret på finansmarknaden nådde alltså ministern snabbare än informationen från den egna myndigheten.

I övervakningen av finansmarknaden spelar börsen en nyckelroll. Det var också Stockholmsbörsen som ursprungligen ifrågasatte affärerna på Carnegies trading­avdelning. Frågan är om en börs ägd från New York eller Dubai hade agerat likadant.

Ändå hävdar alltså Mats Odell med stöd av Fredrik Reinfeldt att försäljningen av statens aktier i Stockholmsbörsen går vidare som om ingenting hänt.

IP