ÅSIKT

Ge Moderaterna en miniräknare

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYR≈N
LEDARE

Ulf Kristersson har verkligen talets gåva. Ibland är det till hans fördel, men andra gånger kan han bli en riktig besserwisser. "Jag tvivlar inte på dina ambitioner, men...", säger han inte sällan och försöker sedan berätta hur saker och ting ligger till.

Det värsta som kan hända en besserwisser är att bli motbevisad. Och det blir Kristersson ofta. Den som granskar politiken bakom vältaligheten finner gång på gång att siffrorna inte går ihop.

Skulle få motsatt effekt

Kristersson och Elisabeth Svantesson har länge varnat för att svenskarna befinner sig i ett djupt "bidragsberoende". Men varenda mätning säger något helt annat.
Andelen som behöver sociala ersättningar och bidrag är i dag den lägsta sedan Statistiska Centralbyrån började sina mätningar. Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen av befolkningen i åldrarna 15–74 år som har jobb, är den högsta i hela EU.

Trots detta vill Moderaterna införa ett "bidragstak", som innebär att ett hushåll som mest ska kunna erhålla 75 procent av lägstalön och bostadsbidrag i samlat stöd. Målet är att det ska löna sig mer att gå från ersättning till arbete. I dag släpper tankesmedjan Tiden en rapport som visar att ett sådant tak skulle bli verkningslöst. I själva verket skulle det i kombination med lagstadgade låglöner, som M också vill införa, bidra till precis motsatt effekt. Det skulle göra det betydligt mindre lönsamt för många av samhällets mest utsatta att arbeta.

Högre inkomstklyftor innebär färre klassresor

Det här sätter fingret på vilken sorts valrörelse Moderaterna bedriver. De pratar om klassresor och om lika möjligheter för alla. Men i praktiken försöker de driva igenom ett systemskifte som skulle slunga Sverige mot ett samhälle med strikta sociala barriärer.

En politik som ger de rika skattelättnader och de fattigaste lägre löner kommer stycka upp Sverige. Den ekonomiska forskningen kopplar tydligt samman större inkomstklyftor med låg social rörlighet (den så kallade Gatsbykurvan) – det vill säga färre klassresor. Det är ett samband som inte går att prata sig förbi.

avKalle Sundin

ARTIKELN HANDLAR OM