ÅSIKT

Ryssland och Facebook kampanjade för Trump

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: MANDEL NGAN / AFP
LEDARE

Donald Trumps tidigare kampanjgeneral Paul Manafort blev i måndags åtalad misstänkt för pengatvätt och för att ha konspirerat mot USA. Och Trumps tidigare utrikespolitiska rådgivare George Papadopoulos har erkänt att han har ljugit för FBI om omfattningen av sina kontaktförsök med Moskva.

”Väggarna håller på att rasa in”, skrev Washington Post och beskrev läget Vita Huset där Trump skrek mot tv:n och allt mer desperata medarbetare rusade runt.

Åtalet är det första resultatet i den utredning som leds av den tidigare FBI-chefen Robert Mueller. Han och hans medarbetare har i fem månader studerat om Ryssland påverkat det amerikanska presidentvalet förra året. I den Trumpnära delen av amerikansk media har svartmålningen av Mueller redan börjat, och vissa spekulerar i att Trump helt sonika kommer att sparka honom.

Då, om inte förr, vore den demokratiska krisen i USA ett faktum.

Facebook vittnar i kongressen

Den här veckan ska även de stora techbolagen, Facebook, Google och Twitter, vittna i kongressen när det gäller deras roll i valrörelsen.

Egentligen kanske det är en ännu viktigare process.

Hittills har techjättarna försökt att begränsa skadan för sina egna varumärken och hävdat att det inte rör sig om så mycket ryska annonser, egentligen. Men i veckan rapporterade New York Times att ryskköpt propaganda nådde 126 miljoner användare på Facebook i förra årets val.

Propagandan som Moskva har köpt har gått ut på att öka konfliktnivån i politiskt explosiva frågor. Exempelvis har innehåll spritts som både kritiserar och stöttar Black Lives Matter-rörelsen – allt för att piska upp vreden ytterligare.

Både i USA och här hemma måste vi på allvar börja fundera över vilken roll företag som Facebook och Google spelar för demokratin. I denna diskussion är statsköpt propaganda viktigt, men ändå bara en liten del.

Plattformarna driver radikalisering

Facebooks och Youtubes algoritmer gynnar material som gör att människor stannar kvar länge på deras plattformar. Eftersom ilska är en känsla som engagerar, lyfts innehåll som gör människor arga automatiskt fram av plattformarnas algoritmer. Lägg till detta att det är väl känt att Facebook har stora möjligheter att påverka exempelvis människors benägenhet att gå och rösta.

Dessa drivkrafter och kunskaper används nu av både politiska krafter som vill påverka andra länder, som Ryssland i det amerikanska presidentvalet. Men de kan också användas av valkampanjer för att exempelvis få väljare att avstå från att rösta, något som Trump-kampanjen erkänt att de gjort.

Politiken polariseras och demokratin försvagas på många ställen runt om i världen. Den vrede som den ryska propagandan piskade upp gynnade Donald Trump, eftersom han gick till val på just konflikt, hat och rädsla. Men även företag som Facebook och Youtube driver utvecklingen åt samma håll.

USA är mitt inne i en massiv politisk kris, och det är oklart vart det leder och om institutionerna klarar trycket. Det är extremt viktigt att Mueller får fullfölja sitt jobb.

Lika viktigt är att fundera över vilka förutsättningar som alls finns för demokrati i en värld som domineras av företag vars affärsmodell skapat en gigantisk vredesmaskin.

Det är bra att strålkastarljuset nu på allvar äntligen riktas mot dem.

ARTIKELN HANDLAR OM

Facebook

Ryssland