ÅSIKT

Löfven måste ta kampen mot döden på jobbet

Arbetsplatsolyckorna allt fler

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Anders Wiklund
En man blev förs bort på bår sedan han blivit allvarligt klämd vid en arbetsplatsolycka i korsningen S:t Göransgatan Mariebergsgatan i Stockholm

– Jag är lika arg och bitter i dag som jag var då. Det var en olycka som inte hade behövt hända.
Så säger Helena Ekenstein till tidningen Arbetet. I februari i fjol skulle hennes man, anläggningsarbetaren Thomas Ekenstein, lägga rör i en fem meter djup schaktgrop på uppdrag av ett fjärrvärmebolag i Hedemora. Arbetsmiljön var riskfylld och plötsligt rasade schaktet in och de tunga jordmassorna tog Thomas Ekensteins liv.

Förra året inträffade 57 dödsolyckor på svenska arbetsplatser. En människa i veckan dör på sitt jobb, och siffran har stigit under de senaste åren. Dessutom är det så att av dem som dör på jobbet kommer drygt var tionde från ett annat land och har en utländsk arbetsgivare. Förmodligen finns det flera förklaringar. Men det är svårt att inte misstänka att de särskilt farliga och utsatta jobben går till utländska företag med utländska anställda.

I en internationell jämförelse är det ändå så att svenska arbetsplatser är säkra, och i ett längre perspektiv har arbetsmiljön också blivit bättre. Det är dock ingen ödesbestämd utveckling, inget som har hänt av sig självt. Engagerade arbetsgivare, starka lokala fackklubbar och en myndighet – Arbetsmiljöverket – med befogenheter och resurser har varit helt avgörande för att svenska arbetsplatser blivit tryggare. Dessutom har vi förtroendevalda skyddsombud i tiotusental som kunnat säga ifrån i tid. Ett fungerande samarbete mellan olika parter – sådant som utmärkt den svenska arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtal – har varit själva förutsättningen.

Den modellen utmanas i dag med tidspress, osäker arbetsmiljö, bristande rutiner och en osäker arbetsmiljö som följd.
Dessutom är det så att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott normalt bara är två år. När någon skadats allvarligt eller dödats förlängs den till fem år. Den tiden räcker ofta inte till för att åklagare och polis ska kunna göra tillräckligt bra utredningar. Till exempel är det så att ingen dödsolycka från 2017 ännu prövats i domstol.

Att utkräva ansvar av arbetsgivaren kan inte göra en dödsolycka ogjord, men det kan tvinga andra att ta arbetsmiljöarbetet på allvar.

Åklagare och polis måste få chansen att göra grundliga utredningar, också när det handlar om arbetsmiljöbrott. Den regering som nu sannolikt tillträder måste ta initiativ för att förlänga preskriptionstiden och göra ansvaret mellan olika arbetsgivare tydligare. Dessutom behöver Arbetsmiljöverket mer resurser för att kunna göra fler inspektioner ute på arbetsplatserna.

Alla ska komma hem från jobbet. Människor ska inte dö på svenska arbetsplatser

avDaniel Swedin

ARTIKELN HANDLAR OM