Klart Sverige bytt kurs

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Men en moralisk utrikespolitik är ändå möjlig

Har regeringen bytt kurs i den svenska utrikespolitiken? De senaste åren har det varit en vanlig men rätt meningslös fråga. Det är klart att Sverige har bytt kurs. Från tidigt 1960-tal till sent 1980-tal präglade det kalla kriget det internationella systemet. USA och Sovjetunionen delade upp världen mellan sig och kunde bete sig i princip hur man ville på sina bakgårdar. Supermakterna gav stöd åt en rad diktaturer, som begick grova övergrepp utan att omvärlden kunde gripa in.

Som neutralt land kunde Sverige hävda moraliska värden där andra var tvungna att ta hänsyn till maktbalansen. För Olof Palme var lydstaterna i Öst ”diktaturens kreatur” och USA:s bomber över Hanoi jämförbara med Guernica 1937.

Ramen har förändrats

I dag finns bara en supermakt. Även om USA håller många tveksamma regimer under armarna kan nationella diktatorer inte lika självklart komma undan med övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.

I det läget vore det lika dumt som praktiskt svårt att föra samma utrikespolitik som under Palmes tid.

Det betyder inte att Sverige måste anpassa sig till USA. Inte alls, bara att ramen har förändrats. Sverige har gått med i EU. FN har en mer aktiv roll. Samarbetet mellan Europas och världens stater har tätnat.

Inom den ramen går det att föra en nationell utrikespolitik som även fortsättningsvis – och till varje pris – sätter människorätten i centrum.

Anna Lindh antydde en sådan linje när hon i onsdags talade på ett seminarium med Olof Palmes Internationella centrum. Uttalandet gjordes nästan i förbigående, som ett försök att sakta pröva sig fram mot en strategi där moraliska överväganden, inte maktpolitiska, även på 2000-talet kan styra svensk utrikespolitik.

Individens rättigheter kränks

I efterspelet till terrordåden mot USA har behovet av en sådan linje blivit extra tydlig. Världens demokratier har visat sig redo att i kampen mot terrorismen använda metoder som i sig själva kränker individens rättigheter. I Sverige har tre personer fått sina tillgångar frysta, utan möjlighet att försvara sig.

I dag diskuterar riksdagen vilka metoder som är rimliga i kampen mot terrorismen. Under den första tiden efter den 11 september var anpassligheten stor. De senaste veckorna har kritiken varit något mer uttalad.

Riksdagsdebatten blir ett utmärkt tillfälle för regeringen att visa vad Anna Lindhs linje betyder i praktiken.

JB

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.