ÅSIKT

Vem ska ta ansvar för flygets utsläpp?

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Gröna, röda och vita står tälten utanför flygplatsen Heathrow, London. Hundratals brittiska miljöaktivister har i veckan slagit läger för att protestera mot flygets utsläpp av koldioxid och mot den tredje landningsbana som ska öka trafiken på en av världens mest trafikerade flygplatser.

Uppladdningen inför söndagens utlovade protestaktion är massiv. Mer än tusen poliser är på plats, dubbelt så många som antalet demonstranter.

Flygplatsen har försökt stoppa tältlägret genom att hänvisa till terrorhot och kunde genom ett domslut förbjuda medlemmar i en av de inblandade miljöorganisationerna att vistas i närheten av Heathrow. Många kritiker, bland andra Londons borgmästare Ken Livingstone, kallar det en allvarlig inskränkning av de medborgerliga rättigheterna. De som varnade för att Storbritanniens nya antiterrorlagar hotar demokratin tycks få rätt.

Protesterna vid Heathrow väcker frågan: Vad ska vi egentligen göra med flyget? Mätt i koldioxidutsläpp motsvarar en flygresa Stockholm–Thailand ett års bilkörning.

FN:s klimatpanel IPCC tror att flygets andel av de globala utsläppen av växthusgaser kommer att öka från dagens 3 procent till så mycket som 15 procent år 2050 – trots teknikutveckling. IPCC ser skatter, avgifter och handel med utsläppsrätter som de viktigaste verktygen för att stävja utsläppen.

I Sverige har försöket med frivilliga miljöavgifter floppat. Researrangören Apollo uppger att en promille av deras kunder valt att köpa klimatkompensation samtidigt som de bokat flygbiljetter. Siffrorna är liknande hos andra resebolag. Att köpa koldioxidkompensation för sin resa är för krångligt och omständligt.

Vad man som kund i praktiken köper är utsläppsrätter som tillhandahålls av olika företag. Själva handeln med utsläppsrätter inom EU är i sig omdiskuterad, hittills har försöket inte lett till några positiva miljöeffekter.

Ändå var det just den här typen av frivilliga miljöavgifter som den svenska regeringen hänvisade till när flygskatten skrotades. Flygskatten hotade för många jobb och skulle dessutom inte vara tillräckligt verkningsfull, argumenterade till exempel kristdemokraterna.

Anförda av Mats Odell, som samtidigt var ordförande för lobbyorganisationen Svenskt flyg, förordade de i stället handel med utsläppsrätter. Ett av den nya regeringens första beslut var att befria flygbolagen från deras ansvar för utsläppen och i stället lägga ansvaret på konsumenterna.

Efter fiaskot med de frivilliga avgifterna vilar ansvaret tungt på de politiker som skrotade flygskatten. Ska regeringen och miljöminister Andreas Carlgren ha någon trovärdighet i klimatfrågan måste de presentera åtgärder som får miljöavgifterna att fungera bättre. Alternativt ersätta ineffektiv frivillighet med tvingande skatter.

Joakim Jakobsson

ARTIKELN HANDLAR OM