Mejla

Åsa Petersen

Nu eller aldrig för finska sjukskötare

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

SÄGER UPP SIG Finska sjukskötare protesterar utanför parlamentet i Helsingfors. Om de inte får igenom sina krav på högre lön hotar 16?000 sjukskötare att säga upp sig.
SÄGER UPP SIG Finska sjukskötare protesterar utanför parlamentet i Helsingfors. Om de inte får igenom sina krav på högre lön hotar 16?000 sjukskötare att säga upp sig.

LEDARE

TAMMERFORS/HELSINGFORS. I arbetarstaden Tammerfors är det kallt. Jag halkar på iskristaller när jag sneddar över järnvägstorget. Men inne på Scandichotellet, där vårdfacket Tehy möts, sprider kampviljan värme.

Kim Berg och Helena Lindell är sjukskötare på centralsjukhuset i Vasa. På måndag hotar de att säga upp sig från sina jobb. Tillsammans med omkring 16? 000 andra finska sjukskötare.

”Vi får skylla oss själva. Vi har varit för snälla för länge. Bundna till själ och hjärta vid vårt yrke. Vi har setts som töjbara eftersom vi arbetar med mjuka värden”, säger Helena Lindell.

Konflikten rör lönerna. Sjukskötarna i Tehy kräver ett lönelyft på 24 procent, eller 400–600 euro mer i månaden. Det låter mycket, men finska sjukskötare är underbetalda. De tjänar nästan 20 procent mindre än andra sjuksköterskor i Norden och OECD.

Samtidigt som behoven i vården blir allt större – Finland har liksom Sverige en åldrande befolkning – flyttar många sjukskötare utomlands för att jobba.

I nästan 20 år har sjukskötarna kämpat för att få mer betalt. I valrörelsen i våras stod de i centrum. Jyrki Katainen, ledare för samlingspartiet (motsvarande moderaterna), sa att sjukskötarnas löner borde höjas med 500 euro i månaden.

”Vi förlorade valet på det”, säger Maarit Feldt-Ranta, socialdemokraternas partisekreterare, när jag träffar henne i riksdagshuset i Helsingfors.

Borgerligheten bildade regering och Jyrki Katainen blev finansminister. Men i stället för att ge kommunerna pengar till sjukskötarnas löner väljer regeringen att betala av på statsskulden.

Finland har aldrig förr varit så rikt. Sjukskötarna är desperata. ”Det är nu eller aldrig”, resonerar de. Besvikna efter tidigare strejker väljer de massuppsägningar som kampmetod.

De har opinionen med sig. Över 60 procent av finländarna stöder sjukskötarna. Lönekampen har blivit en jämställdhetsfråga att samlas kring.

”Kvinnornas euro är 80 cent. 20 procent saknas för att komma upp i männens löner”, säger Kim Berg.

Om facket och arbetsgivarna inte lyckas komma överens kan konsekvenserna bli förödande. Människor riskerar att dö om 16?000 sjukskötare saknas.

Regeringen svarar sensationellt med en lag om tvångsarbete. Den klubbades av riksdagen i går. Hela oppositionen röstade mot.

Sjukskötare som sagt upp sig kan med hjälp av den nya lagen tvingas jobba ändå. Listor med 2?600 namn som ska tvångsinkallas ligger redan klara. Den som uteblir får betala dryga böter.

Justitieministern Tuija Brax hotade i går arbetsvägrande vårdare med fängelse om någon dör som en följd av konflikten.

Sjukskötarna ser tvångslagen som en skymf. ”Den stärker bara vår kampvilja”, säger Kim Berg.

Helena Lindell tror att lagen hotar den framtida sjukvården. ”Vem kommer att vilja utbilda sig till ett yrke där staten kan tvinga en att jobba?” undrar hon.

Sjukskötarna är modiga. Om vården slutar fungera i spåren av massuppsägningarna kan opinionen svänga och sjukskötarna få skulden. Men egentligen är det samhället som sviker. Att vägra ge vårdpersonal rättmätiga löner är att säga att sjukvården är oviktig.

Funderar statsministern, centerpartisten Matti Vanhanen, på det i sin sjuksäng? Inlagd för njursten kunde han inte vara med när riksdagen fattade beslut om tvångslagen.

Av: 

Åsa Petersen

Publisert:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Åsa Petersen