Mejla

Ingvar Persson

Publicerad:
Uppdaterad:

Barn och barnbarn får betala coronakrisen

Rädda jobb och företag - men inte ägare

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: LOTTE FERNVALL

I går presenterade Swedbank sin kvartalsrapport. Banken har reserverat över två miljarder kronor för kommande kreditförluster. Handelsbanken räknade i tisdags med en halv miljard i förluster på lån som inte betalas tillbaka. En optimistisk siffra, ansåg många.

I floden av rapporter är det lätt att tappa kontakten med verkligheten. Två miljarder eller en halv, vad spelar det för roll?
Bakom varje decimal i bankernas kreditförluster finns en människa eller ett företag som inte längre kan betala sina lån. Där döljs konkurser och personliga tragedier.

Vi riskerar att få se mycket av det i coronakrisens spår.

Historiska åtgärder

Just nu pågår en dragkamp. Regeringen har satt in historiska åtgärder för att lindra krisens verkningar, inte minst för företagen. I veckan räknade Tillväxtverket samman över 40 000 ansökningar om korttidspermittering. Sammanlagt har mer än 200 000 anställda redan fått stöd och i förra veckan tvingades regeringen fördubbla anslaget.

Utöver permitteringsstödet har arbetsgivaravgifterna sänkts, sjuklöneansvaret avskaffats och skatteinbetalningar skjutits på framtiden. Dessutom har riksbanken sett till att det finns pengar att låna. Men enligt företagen själva räcker det inte.

Svenskt Näringsliv kräver att företag som förlorat en stor del av sin omsättning ska få pengar i handen för att kunna betala lokaler, lån och maskiner. Pengar som inte ska behöva betalas tillbaka.

– Företagen har betalat in skatter och avgifter tidigare, och nu får man tillbaka en del av det, sa Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i onsdags i Aktuelltstudion.

Det är svårt att inte tänka på en tidigare företrädare för Svenskt Näringsliv som ju inte ansåg att han fick något för skatten.

Pengarna ska fram

Problemet är att de pengar landets företagare kräver inte ligger och väntar. Staten måste låna dem med våra barn och barnbarn som säkerhet. Då behövs goda skäl.

Att rädda jobb och företag är ett sådant skäl. Det stöd som Svenskt Näringsliv efterlyser kan behövas. Men det är svårt att se att det skulle betalas ut utan villkor, eller att ägarna kan hållas skadeslösa. Att ta risker är trots allt deras roll i företaget.

Stora delar av näringslivet planerar dessutom fortfarande för aktieutdelningar.

När det gäller banker finns en enighet om att statliga räddningsaktioner också innebär ägande. Den metoden är kanske inte användbar för alla de branscher som nu har problem, men principen bör vara den samma. Om skattebetalarna ska satsa pengar måste man också få något tillbaka.

***

Chatta med Ingvar Persson. Chatten öppnar klockan 09.00 men du kan ställa dina frågor redan nu.

Laddar Live Upplevelse

Av: Ingvar Persson

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Publicerad: