ÅSIKT

Gravidkampanjen är utnyttjande av Pride

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Gorm Kallestad/TT

Inget ”fritt val” att föda barn åt andra

Nytt år, ny Pride och nya sätt att kapitalisera på HBTQ-rörelsen. Den här gången är det Moderaterna som släpper en kampanj för att tillåta surrogatmödraskap i Sverige.


Kampanjbilden består av texten ”min mage, mitt val, ert barn” skrivet på en gravid mage. Längre ner sitter Moderaternas logga och en text som förklarar att man ska kunna bli förälder ”oberoende av hur barnet blivit till, föräldrarnas sexuella läggning och om föräldrarna lever i en parrelation".

Det är inte första gången jag tröttnar på högerns syn på ”det fria valet” eller människors rättigheter. Rätt att slippa tiggare, rätt att slippa betala skatt och rätt till skattefinansierade rabatter på hushållstjänster. Det är förstås alltid någon annan som får betala, och det är alltid de som inte har ett val.

Nu gäller det rätten att få barn på det sätt man önskar. Även det sker på andras bekostnad.

I dag handlar surrogatmödraskap om fattigare kvinnor som genom bindande kontrakt ger upp rätten till sin egen kropp. Genom förmedlingsbyråer runt om i världen får barnlösa svenskar tillgång till en kvinnas kropp och livmoder, där hon frånsagt sig rätten att äta det hon vill, ha sex, och leva som hon vill under graviditeten. Blir hon sjuk är det inte hon som bestämmer vad som händer med barnet.

Om något inte faller köparna i smaken kan de bestämma sig för att abortera fostret som de vill. Det här gäller inte bara i u-länder långt bort, sådana villkor är regel både i USA och i Ukraina – det senare ett land vars surrogatmarknad satsar stort på marknadsföring i Sverige.


Men kvinnor kan väl fatta beslut själva, kanske vill de bara göra gott när de lånar ut sin livmoder? Tyvärr ser inte verkligheten ut så.
I de länder som tillåter så kallat altruistiskt surrogatmödraskap, det vill säga att kvinnan ”frivilligt” bär någon annans barn utan krav på betalning, har i stället en svart marknad vuxit fram. Vi kan också fråga oss om den goda kvinnan som ger upp sin kropp av ren välvilja är något vi ska eftersträva i jakten på jämställdhet och jämlikhet. Det blir inte rätt, inte ens om det handlar om att stilla homosexuella pars barnlängtan.

Ändå finns de som hävdar att det är homofobt att inte tillåta surrogatmödraskap. Men det är främst högutbildade heteropar som använder sig av detta sätt att få barn. Samtidigt vädjar aktivister för HBTQ-personers rättigheter: använd inte oss som medel för att rättfärdiga den människohandel som surrogatmödraskap i de allra flesta fall innebär.

Hur förkrossande barnlöshet än är så är inte barn en universell rättighet. Ännu mindre ska det vara en rättighet att använda andras kroppar för sin egen lyckas skull. Så resonerar vi i Sverige kring sexköp, och så ska vi fortsätta resonera kring frågan om surrogatmödrar.

Att reducera frågan om surrogatmödraskap till magar och egna val är att vägra se verkligheten: ”Min mage, min hälsa, min fattigdom –dina pengar, ditt val, ditt barn”.


PODD: Från Stonewall Inn till
Stockholm Pride – hela historien

Med anledning av Stockholm Pride tillägnar Aftonbladet Daily ett helt avsnitt åt Pride-rörelsens historia.
   Det är i år 50 år sedan polisen stormade en HBTQ-bar i New York. Efter otaliga razzior hade gästerna fått nog: kravaller, som varade i dagar, bröt ut och Stonewallupproret var igång – startskottet för Pride-rörelsen.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify

Eller ⬇️ klicka på PLAY-knappen

avZina Al-Dewany

ARTIKELN HANDLAR OM