ÅSIKT

Skolan måste mixa kärlek och ambition

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Stavros Louca.
LEDARE

Stavros Louca växte upp på Cypern, med sin mamma och lillebror. Han hade åtta halvsyskon, som hans pappa fick med andra kvinnor. Kvinnorna visste om varandra och pappan gick mellan familjerna. Stavros föddes utom äktenskapet.

”Jag var en oäkting”, säger han.

Stavros fick inte komma hem och leka hos sina klasskamrater. En gång smög en flicka i klassen fram och sa: ”Jag vill så gärna bjuda dig på mitt födelsedagskalas, men jag får inte för mina föräldrar.”

”Det gjorde så ont i hjärtat”, säger Stavros Louca.

Hans mamma försökte trösta. Hon sa: ”Stavros, du måste vara stark. Livet är ett forum för att utvecklas och berikas. Du måste vara bäst. Du måste visa dem att de har fel.”

Mamman hjälpte Stavros med läxorna. Det tog två år innan han förstod att hon inte kunde läsa själv. Hon höll ju boken upp och ner. Stavros bestämde sig för att lära sin mamma att läsa utan att genera henne. Utan att visa att han visste att hon inte kunde.

Varje kväll vid läxförhöret satte sig Stavros bredvid mamman och pekade på orden han läste, så att hon kunde se hur de såg ut. Med tiden lärde hon sig.

”Jag kämpade också för mamma. För att rättfärdiga oss båda”, säger Stavros Louca om sin skoltid när han sommarpratar i P 1.

Den prisbelönte läraren Stavros Louca är årets mest självklara sommarvärd. Dokumentärserien ”Klass 9 A”, som sändes på SVT i våras, blev en formidabel succé. Eleverna kunde ju lära sig, bara lärarna trodde på deras förmåga! Det är en vedertagen psykologisk sanning, men inga modeord i den svenska skoldebatten. Här gäller piskor i stället för pedagogik.

I första avsnittet av ”Klass 9 A” berättade Stavros Louca hur han som lärare i matte och fysik, skräckämnen för många barn, skulle vinna elevernas förtroende:

”Det finns ingen starkare kraft än kärlek. Vad gör man inte för den man älskar? Vinner man deras hjärtan, gör man precis vad man vill med dem. Så rådet till alla är: vinn deras hjärta, så ser du att de dansar med dig.”

Stavros Louca kom till Sverige via England 1976, när Turkiet hade invaderat Cypern. Här började han städa på ett dagis, förälskade sig snart i föreståndaren Anita. Tillsammans har de tre barn. Det dröjde inte länge innan Stavros Louca kom in på Lärarhögskolan. Efter examen erbjöds han jobb på Vasa Real, men valde Rinkebyskolan i stället.

”Jobbet på Rinkebyskolan påminner mig om min uppväxt i ensamhet och krig. Barn behöver människor som förstår hur de har det”, säger han.

Alla kan inte vara som Stavros Louca, sprida solsken omkring sig jämt. Men den svenska skolan kan lära av honom. Hans envisa mix av kunskap, kärlek och ambition är den smartaste pedagogiken, som ger bäst resultat.

”De var underbara. Även om de såg vilda ut”, berättar Stavros Louca om första gången han mötte eleverna i 9 A.

ARTIKELN HANDLAR OM