ÅSIKT

Italien visar på högerns kollaps

Foto: Andrew Medichini/AP
VINNAREN Beppe Grillo fick de italienska proteströsterna. Men vad röstade de på egentligen?
LEDARE

27 FEBRUARI 2013. Valet i Italien

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Antipolitiken vann valet i Italien. Till slut stod den smått osannolike komikern Beppe Grillos proteströrelse Femstjärnan som segrare. För socialdemokraterna är det bittert eftersom de ledde i opinionen under hela valrörelsen och äntligen lyckades besegra Silvio Berlusconi.

Väljarna röstade kraftfullt mot Italiens politiska klass och lika kraftfullt mot EU:s brutala åtstramningspolitik. Men frågan är vad de röstade för?

Delvis kan resultatet skyllas på valsystemet. I Italien kan man ändra valsystem med enkel majoritet och utan mellan­liggande val. Dagens system drevs igenom av Silvio Berlusconi 2005 när han satt i koalition med det regionala partiet Lega Nord.

I underhuset får det parti eller koalition som har fått flest röster en bonus som ger egen majoritet. Därför får vänstern, som i valet fick 31 procent, hela 54 procent av rösterna i underhuset.

I överhuset, senaten, ges motsvarande bonus till det parti som blir störst på regional nivå. Syftet när valsystemet antogs var förmodligen att ingen skulle kunna bilda regering utan Lega Nord som räknade med att vinna de folkrika region­erna i norr. Vänstern fick fler röster till senaten, men på grund av den regionala bonusen får nu ingen majoritet.

Det osäkra läget i senaten är kärn­problemet. Till saken hör att en italiensk regering i varje fall måste tolereras av en majoritet i båda kamrarna, både för att väljas och för att kunna regera.

Resultatet i Italien är också del i en större europeisk trend som kan sägas ha inletts när socialdemokraterna vann valet i Danmark 2011. Fram till dess dominerade Europas höger och deras brutala åtstramningspolitik helt EU.

Det danska valet följdes bland annat av framgångar för socialdemokraterna vid valet i Nederländerna och valsegern för socialistpartiets Francois Hollande i franska presidentvalet. Samma trend kan ses i tyska delstatsval och i Stor­britannien där Labour har en klar ledning i opinions­mätningarna.

Högerns idéer och hela åtstramnings­politiken verkar ha passerat sitt bäst-före-datum. I val efter val röstar väljarna på andra partier och en annan politik.

Problemet, vilket illustreras tydligt av valresultatet i Italien, är att om inte Europas socialdemokrater klarar att presentera ett trovärdigt och tydligt alternativ så går väljarna till rena missnöjespartier.

Högerns dominans över europeisk politik närmar sig sitt slut. Frågan är dock om den progressiva vänstern klarar att plocka upp den fallna manteln.

Svaret från Italien är inte särskilt betryggande.

ARTIKELN HANDLAR OM