Grekland är bara början

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

demonstrationer Grekland har drabbats av omfattande strejker och demonstrationer till följd av finanskrisen. Det grekiska skuldberget har vuxit med 300 miljarder euro sedan Papandreou vann valet.
Foto: Foto: LOUISA GOULIAMAKI/AFP
demonstrationer Grekland har drabbats av omfattande strejker och demonstrationer till följd av finanskrisen. Det grekiska skuldberget har vuxit med 300 miljarder euro sedan Papandreou vann valet.

LEDARE

En livboj har kastats ut till det ekonomiskt nödställda Grekland. Det beskedet kunde EU:s nye ordförande Herman Van Rompuy lämna vid det extrainsatta toppmötet i Bryssel igår.

Frågan är om livbojen har tillräcklig bärkraft. Den är nämligen inte stoppad med en enda euro. Det stöd grekerna har att vänta är av ”moralisk och politisk” natur. Inför Brysselmötet har det spekulerats i stödinsatser från enskilda EU-länder och eventuellt från IMF eftersom lånevägen via kapitalmarknaderna ansetts stängd. Så allvarlig är ändå krisen.

Första riktiga testet

Mycket står nu på spel. Inte enbart för det grekiska folket och det sedan i oktober regerande socialistpartiet, PASOK, under Giorgos Papandreou. För EU:s euroländer blir detta också det första riktiga testet på hur den gemensamma valutan klarar stora politiska påfrestningar.

Papandreou, som gick till val på att leda sitt land ut ur finanskrisen, kunde snabbt konstatera att det grekiska skuldberget vuxit till över 300 miljarder euro, omkring 3 000 miljarder kronor, och han tvingades också medge att underskottet i statsfinanserna uppgick till nästan 13 procent, långt högre än de tre procent som regimen tidigare försökt slå i omvärlden.

Nu har Giorgos Papandreou, som anstränger sig för att förbättra relationerna med Turkiet och som det knyts förhoppningar till i Cypernkonflikten, fått känna av en stor strejk och omfattande demonstrationer framför allt bland offentliganställda. Detta som en direkt följd av det nyligen antagna åtstramningspaktetet med sänkta löner, höjda skatter och försämrade pensionsvillkor. Det är så regeringen tänker lösa de ekonomiska problemen på sikt.

Fler riskerar att dras ner

Politiska beslut och folklig vrede. Och politikerna som inte har andra alternativ än en hårdhänt åtstramning om de inte vill att landet ska kastas ut ur eurozonen. Att varje land tar ansvar för sina statsfinanser är en grundläggande princip inom EU och i synnerhet i den krets som deltar fullt i EMU. Något som på torsdagen demonstrerades med viss övertydlighet.

Toppen på ett isberg, har det sagts om det konkursfärdiga Grekland. Spanien, Portugal, Italien och kanske också Irland och Belgien dväljs under ytan. Fler riskerar att dras ner. Någon större ekonomisk trygghet följer inte med den gemensamma valutan och penningpolitiken så här långt.

Euron har åtskilligt att bevisa.

KA

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.