ÅSIKT

Höj rösten om klimatet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Hur Reinfeldt agerar på G8-mötena i Italien har stor betydelse. Där bör han arbeta för bindande utsläppsmål.
LEDARE

08 juli 2009. Klimatet är en av huvudfrågorna på G8-mötet i Italien, som börjar i dag. Hittills har Reinfeldt tonat ned förväntningarna på ett nytt avtal i Köpenhamn.

Redan i december slog Moderatledaren fast att det skulle bli svårt att få fram bindande utsläppsmål för de rika länderna till år 2020, en ambition som EU haft sedan länge.

Reinfeldt tonade ned frågan även i Almedalen. Där handlade det om att ”hålla ihop EU”, inte om att USA och Japan måste berätta vad de ska göra till 2020.

Låga ambitioner ett problem

Statsministerns agerande förvånar. Miljöminister Andreas Carlgren har arbetat hårt för att de rika länderna ska lova att minska sina utsläpp med 25-40 procent. Samma krav finns med i slutsatserna från det senaste EU-toppmötet.

Att Reinfeldt betonar svårigheterna inför sin svenska publik är möjligen begripligt från partitaktisk synpunkt. Då framstår en överenskommelse i Köpenhamn som en desto större framgång. Det blir också lättare att få fram ett avtal om kraven på innehållet är låga.

Däremot är de låga ambitionerna ett problem i rollen som EU-ordförande. Sverige borde öka trycket på Washington och Tokyo, inte minska det.

Svårt få med u-länder

Reinfeldts agerande vid mötena i Italien har stor betydelse. Utsläppsmålen på medellång sikt är en av stridsfrågorna. Texten har tunnats ut betydligt i det senaste utkastet till slutsatser. Resultatet kan bli att världsledarna bara sätter mål till år 2050, inte för det närmaste årtiondet.

Det skulle glädja Vattenfall och andra europeiska storföretag, som sedan länge driver en kampanj för att slippa tuffa utsläppsmål till år 2020. I stället ska målen sättas på lång sikt, helst till 2100. Så mycket som möjligt av åtgärderna ska göras i länder som Kina och Indien.

Problemen med en sådan linje är många.

I japanska Kyoto lovade de rika länderna att minska växthusgaserna till år 2012. Att ersätta sådana löften med vaga mål flera generationer bort övertygar knappast människor som är oroade över stormar och översvämningar.

Det blir också svårare att få med utvecklingsländerna, som med rätta kräver att de rika länderna tar ansvar för att redan ha ökat koldioxidhalten i atmosfären.

Måste förtydliga sig

Utan tuffa utsläppsmål för det närmaste decenniet minskar trycket på företagen att utveckla ny teknik. Det blir svårt att få utsläppshandeln med koldioxid att fungera.

EU har många skäl att hålla fast vid kravet på minskningar till år 2020. Det räcker inte med långsiktiga mål eller med allmänna formuleringar om att medeltemperaturen inte får öka mer än 2 grader.

På dagens presskonferens i Italien måste Fredrik Reinfeldt förtydliga sig. Tänker statsministern slåss för bindande utsläppsmål år 2020 inför Köpenhamn?

ME