ÅSIKT

Grekland får inte kollapsa

Foto: aten brinner Demonstrationerna i Aten mot regeringens åtstramningar urartade. En bank sattes i brand och tre personer miste livet. Det är svårt att se en ände på eländet, men Grekland kommer att hjälpas på fötter.
LEDARE

6 MAJ 2010. Krisen i Grekland

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Samtidigt som EU-kommissionen ser utsikter till en europeisk återhämtning skakas Grekland av de värsta oroligheterna hittills under sin akuta skuldkris.

Generalstrejk var utlyst i går. Tiotusentals människor demonstrerade på gatorna och protesterade mot det åtstramningsprogram som är förknippat med de lån och garantier som EU och Internationella valutafonden beslutat om. I Aten stacks banker i brand och tre personer dödades.

Det är kanske inte lätt att just nu se en ände på krisen. Börserna fortsätter att rasa. Oron ökas av den folkliga vreden och av europeiska ledare som genom sina utalanden visar att de slits mellan hopp och förtvivlan.

EU:s framtid på spel

Men det tar slut. En liten fara finns förstås att det sker till priset av att Grekland förklaras sakna ekonomiska förutsättningar för att stanna kvar i eurozonen och antingen kastas ut eller själv träder ifrån. Politiskt skulle det dock framstå som en tragedi av sådan omfattning att EMU riskerade att knäckas.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel drev i går allvaret ännu längre. I samband med att hon lade fram sin regerings förslag till stöd sa hon att hela EU:s framtid står på spel med räddningsplanen för Grekland.

Kommer inte ifrån skuldberget

Ironiskt nog är det en skilsmässa från den europeiska centralbanken och den gemensamma penningpolitiken som skulle kunna lätta bördan för grekerna. De kommer självfallet inte från sitt skuldberg, den akuta nödvändigheten av att göra upp med den omfattande korruptionen eller behovet av att reformera pensionssystem, lönebildning och skattesystem. Det vill säga en stor del av det som EU och Internationella valutafonden ställt som villkor för nödlånen.

Hårdföra åtstramningar

Men genom en frikoppling från den fasta växelkursen skulle en del av jobbet vara gjort. Kostnaderna skulle minska, lönerna sjunka och konkurrenssituationen förbättras. Precis som efter vilken devalvering som helst.

Den utvecklingen är dock inte riktigt realistisk. Bara den process som krävs för att ersätta euron med den gamla drachmen vore nog för att få landet att rasa samman. Och om inte det räckte skulle de internationella räntespekulanterna ge nådastöten.

Grekland kommer att hjälpas på fötter och överleva som euroland. Men det kommer att ha ett politiskt pris – inte minst genom att det folkliga motståndet mot den hårdföra åtstramningen bara ökar. Den påfrestningen är inte vad en skör demokrati i första hand behöver.

KA