ÅSIKT

Rädslans politik

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Ingen sömn. Ständiga förhör, ljusblixtar, vrålande högtalare. Timme efter timme i ett iskallt rum med kedjor runt händer och fötter.

Mehdi Ghezali berättar för radions Ekoredaktion och Dagens Nyheter om behandlingen i Guantánamolägret.

Andra frisläppta fångar har liknande vittnesmål. Röda korset går ifrån sin princip att inte uttala sig offentligt efter besök i fångläger och kritiserar förhållandena på den amerikanska militärbasen.

Fler skildringar är att vänta. USA tvingas äntligen till större öppenhet sedan Högsta domstolen beslutat att fångarna har rätt till en juridisk prövning.

Skäl till oro

Farhågorna om Guantánamo har bekräftats. Vi vet mindre om förhållandena i andra läger, i Afghanistan och Irak, på baser i Stilla havet. Rapporter om hur försvarsminister Donald Rumsfeld godkänt en hårdför behandling ger skäl till oro. Ändamålet, att bekämpa terrorismen, har fått helga medlen. Efter attacken mot World Trade Center skulle nya dåd förhindras till varje pris. Rättssäkerheten försvann i rädslans och vedergällningens spår.

Fruktan var också en förutsättning för kriget mot Irak. En hatad diktator, Saddam Hussein, påstods ha kemiska och biologiska vapen. De kunde avfyras inom 45 minuter, varnade den brittiske premiärministern Tony Blair.

Tvingades på defensiven

I går tvingades han återigen på defensiven. Utredaren Robin Butler sågade underlaget för kriget och gav den brittiska underrättelsetjänsten svidande kritik.

Den amerikanska senaten är minst lika skarp i sin undersökning. Hotet från Saddam Hussein överdrevs för att rättfärdiga kriget.

Nu förföljer lögnerna och de täta rapporterna om våldsdåd i Irak president Bush på hans valturné. I går dödades ytterligare minst 11 människor.

Få ifrågasatte kriget

Nu i efterhand är det många i samhällseliterna som kritiserar Bush och Blair. När rädslan var som störst var det färre som ifrågasatte ”kriget mot terrorismen”. Avvikande röster i amerikanska medier klassades som opatriotiska. Få EU-ledare höll med utrikesminister Anna Lindh när hon föreslog ett gemensamt arbete för fångarna på Guantánamo. Även i den svenska debatten valde många att vara tysta när rapporterna om övergrepp och vilseledande information började dyka upp.

Det kommer fler omstörtande händelser, nya möjligheter för makthavare som vill använda medborgarnas oro för att genomföra sin egen dagordning.

Guantánamo och Irak visar varför det är så viktigt med en kritisk samhällsdebatt och politiker som vågar stå fast vid rättsstatens principer. I rädslans tid är integritet och mod viktigare än någonsin.

ME