Mejla

Pernilla Ericson

Värmekrisen kräver en starkare välfärd

Brandrisk i nästan hela landet

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

1 av 2 | Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
En brandman släcker en markbrand i Stortorp i maj 2019.

Det är risk för brand i nästan hela Sverige. SMHI:s klass 1-varning gäller i stort sett överallt i landet, utom i fjälltrakterna. Under helgen väntas det bli närmare 30 grader varmt i de södra delarna av Sverige, och när det är hett och torrt ökar risken för att en gnista ska kunna få fäste.

Under natten till fredagen slet räddningstjänsten med att bekämpa en skogsbrand i Vegalla naturreservat, ett svåråtkomligt område nära Åtvidaberg. Boende i regionen såg hotfulla rökplymer torna upp sig mot himlen.

Än värre är det i sydligare delar av Europa. Rapporter kommer om människor som avlidit till följd av värmen, den yngsta 17 år. I Frankrike uppmanas människor att hålla sig inne under dygnets varmaste timmar, byggarbeten tvingas till långa pauser, “kylrum” upprättas för att fläkta de äldre.

Jätteinsatser i släckningsarbetet

Under stekheta sommaren 2018 pratade vi mycket om beredskap. Det brann och brann. Vi diskuterade resursfördelning i landet, utrustningsdepåer, MSB:s roll.

Allt medan räddningstjänsten på många håll jobbade dygnet runt och civila bidrog med jätteinsatser i släckningsarbetet. Jublande människor trängdes längs med vägarna när förstärkning kom från polska brandmän, många ombord i bilarna grät av rörelse.

Hetta, torka och bränder framkallar stor rädsla. För många blev skräckbilderna verklighet. Hus och skog gick upp i rök.

Kväsa elden i tid

Vi vet att värmeböljor kommer att bli allt vanligare, i takt med att klimatkrisens tilltar. Det är de utsatta, äldre och sjuka, som drabbas värst. Att förbereda Sverige på allt högre temperaturer handlar på så många sätt om att investera i välfärd.

Räddningstjänsten måste ha en rejäl arbetsstyrka att tillgå, för att snabbt kunna angripa brandhärdar. Kväsa elden innan den hunnit ta fart.

Inom äldrevården måste det finnas resurser. Personal som har tid att vara uppmärksamma, som kan se till att de äldre får vätska och möjlighet till svalka.

Sjukvården måste ha bemanning som kan täcka behoven som uppstår.

Nu skriker barn med skyltar åt oss vuxna att minska utsläppen. Det kommer att krävas ett globalt samarbete av enorma mått för att lyckas, och politiker som vågar vidta tuffa åtgärder.

Men vi måste också förbereda oss på att klimatkrisen kommer påverka oss alla. Hur mycket hänger på välfärden.

Av: Pernilla Ericson

Publicerad: