Ledare

Syrien kan bli en demokrati

Av: 

Anders Lindberg

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Spårar ur Läget i Syrien är oroligt då över 2 200 människor dödats. På bilden är det egyptiska demonstranter som tidigare slogs för sin frihet – något som gett ett eko i arabvärlden.

Foto: URBAN ANDERSSON

LEDARE

29 AUGUSTI 2011. Syrien

Två gengångare har från början hemsökt medias rapportering från den arabiska våren. Det är våldnaderna efter revolutionen i Iran 1979 och Berlinmurens fall 1989.

I Iran störtade ett brett folkligt uppror monarkin. Shahen av Iran, Mohammad Reza Pahlavi, avsattes. Under en period fanns möjligheten till demokratisk utveckling. Men en hårdför grupp islamister under ledning av Ayatollah Khomeini fick överhanden och införde en egen form av diktatur med religiösa förtecken.

I Berlin, och övriga Östeuropa, störtade ett brett folkligt uppror kommunismen. Warszawapakten upplöstes och järnridån rasade samman. De fria folken i Öst- och Centraleuropa införde demokrati och marknadsekonomi. Det tog tid, men det lyckades.

Utfallet var inte självklart. Tjeckoslovakien delades i två stater. I Rumänien övergick protesterna i väpnad revolution. I Jugoslavien ledde förändringarna till statens upplösning och inbördeskrig.

Även om vissa högerpolitiker och terroristexperter hela tiden betonat riskerna med den arabiska våren är den övergripande bilden positiv. Två diktatorer har fallit. En tredje är på väg. Reformer är på dagordningen i nästan hela Mellanöstern och Nordafrika.

Samtidigt fortsätter protesterna på många håll.

I Syrien håller situationen på att spåra ur. Aftonbladet kunde igår rapportera inifrån Syrien. Idag fortsätter rapporteringen. Det är skakande läsning. Över 2200 har dödats och tusentals fängslats av regimen.

Samtidigt ökar det diplomatiska trycket. Både Arabförbundet och Ryssland skickade i helgen delegationer till Syriens huvdstad Damaskus. Turkiets president Abdullah Gul sa att hans land "tappat förtroendet" för det syriska ledarskapet. Till och med Iran protesterade, vad det nu är värt.

Men tiden börjar rinna ut. Om inte Syrien upphör med våldet mot oppositionen måste FN:s säkerhetsråd agera. När Gaddafi faller kan ekonomiska, diplomatiska och politiska resurser frigöras och användas i Syrien. Det är inte särskilt avlägset.

Den arabiska våren kommer troligen fortsätta lång tid framöver. Vart den leder är inte självklart. Nu finns ett stort behov av att diskutera vad som kommer sen. En vision att bygga politiken kring. Här har EU en chans att spela en viktig roll.

Men då måste den vision om ett "stabilt" Mellanöstern som länge väglett europeisk politik ersättas av insikten att demokrati och ett samhälle byggt på rättsstatens principer är möjligt.

Både norr och söder om Medelhavet.

Publisert:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!