Reinfeldt vill inte tala om glesbygd
Det är klart att Fredrik Reinfeldt inte vill prata om landsbygden. Under hans tid har urbaniseringen accelererat snabbast i hela EU.
När partiledarna i dag möttes på Landsbygdsriksdagen var statsministern inte ens där. Jan Björklund och Göran Hägglund hade också förhinder. Det var Annie Lööf som ensam fick representera regeringens partiledare.
Motståndarlaget var däremot mangrant; Stefan Löfven, Gustav Fridolin och Jonas Sjöstedt var alla på plats i Sandviken för att diskutera landsbygdens särskilda frågor.
Även Jimmie Åkesson hade fått en plats längst ut på kanten i partiledarpanelen. "Landbygd för mångfald", markerade publiken.
Jobb har försvunnit
Att statsministern var frånvarande hade säkert sina förklaringar. Under hans tid har 15 000 heltidsjobb försvunnit i lantbruket. Trots det skär regeringen ner på landsbygdsprogrammet med tre miljarder för perioden 2014-2020. Ett beslut som bara kommer att bidra till avvecklingen av landsbygden.
Bristen på regionalpolitik har tvingat många unga människor att lämna sina hemorter för att leta bostäder i de redan trångbodda städerna. En del ungdomar vill plugga vidare, andra känner sig tvingade för att hitta jobb. Förr eller senare måste många unga landsortsbor flytta till städerna.
Bara 40 av Sveriges 290 kommuner lyckas behålla sina unga mellan 18 och 25 år, visar forskningen.
Ner på jorden
Hur skulle Fredrik Reinfeldt ha kunnat förklara en sådan politik?
Kanske kunde han ha dragit den där om marknadskrafterna för att förklara varför bensinstationen har stängt och matbutiken lagts ner, men sannolikt skulle han inte ha fått särskilt många applåder. Det är klart att han hellre var någon annanstans än på Landsbygdsriksdagen.
Landsbygdsprogrammet är annars ett bra exempel på ett samarbete mellan Sverige och EU. Programmet består av stöd och ersättningar som ska främja landsbygden. Det kan handla om satsningar på lokal service och stöd till miljöprojekt. Goda projekt, helt enkelt.
I Sverige borde vi utnyttja alla möjligheter som står till buds för att få i gång lokal produktion. Industri, småskalig energi eller lokalt tillverkad ost, för att ta ett exempel. Livsmedelsproduktionen måste ner på jorden igen.
Inte avvecklas
Nästan hälften av EU:s budget går till storskalig jordbruksproduktion. Det handlar om 500 miljarder om året som framför allt går till storbönder. Ju större gårdar desto mer pengar.
Alliansregeringen har röstat ja till att EU ska fortsätta att pumpa in miljarder i ett jordbruk som knappast tar någon miljöhänsyn. Som belastar klimatet, övergöder våra sjöar och besprutar vår mat. EU:s stora jordbruk producerar så mycket mat att överskottet dumpas i fattigare länder som därmed inte får i gång sin egen livsmedelsproduktion.
Det är inte konstigt att även den svenska landsbygden utarmas. Med kommande klimatkriser måste den lokala produktionen utvecklas och inte avvecklas.