ÅSIKT

Vapnen kommer aldrig att lösa segregationen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Oroligheterna i den amerikanska staden Ferguson bröt ut efter att 18-årige Michael Brown skjutits till döds av polisen. Staden är en av landets mest segregerade och många drar slutsatsen att det handlar om rasdiskriminering.
LEDARE

Dödskjutningen av 18-årige Michael Brown blottlägger rassegregationen i USA. Den amerikanska staden Ferguson ser ut som en krigszon. På bilder – som sprids över hela världen – ser vi tungt beväpnad polis i skyddsväst, skyddssmask och automatvapen. Både tårgas och gummikulor har använts mot demonstranter och det råder utegångsförbud om nätterna.

Oroligheterna har pågått i staden sedan polisen sköt ihjäl den obeväpnade 18-åringen. Enligt en obduktionsläkare träffades tonåringen av minst sex skott varav två i huvudet. Flera vittnen hävdar att de sett Brown hålla upp händerna när polisen konfronterade honom.

Utredning kring händelsen pågår men redan nu drar flera slutsatsen att det rör sig om rasdiskriminering. Många menar att Michael Brown sköts därför att han var afroamerikan. Och det finns fog för den analysen. Mellan år 2006 och år 2012 har amerikansk polis dödat två svarta medborgare i veckan.

Skotten mot 18-åringen hänger även samman med en rad andra faktorer.

St Louis, där Ferguson ligger, har varit och är en av USA:s mest segregerade städer. Fram till år 1949 fick svarta inte tillträde till stadens offentliga pool och arenor på samma villkor som vita. Först på 1960-talet blev det olagligt att separera människor på grund av hudfärg. Även rösträtten kom att gälla alla medborgare – först då. Alltså är det inte särskilt länge sedan som rassegregationen i landet var politiskt sanktionerad.

USA har lång väg kvar att gå

Det amerikanska samhället har fortfarande en lång väg kvar att gå för att komma till rätta med diskrimineringen. Än i dag utmålas svarta som farliga och

kriminella som därför måste kontrolleras med tungt beväpnad polis. Hur ska vi annars förstå insatsstyrkans artilleri som använts i dagarna i Ferguson? Eller hur ska vi förstå exempelvis ”Stop and frisk”-metoden i New York, att människor som ser misstänksamma ut stoppas och visiteras? År 2012 stoppades mer än en halv miljon människor på New Yorks gator. Nästan 90 procent av dem var svarta eller latinamerikaner.

Hårdare tag är inte rätt väg

En amerikansk krigsveteran från USA-kriget hävdade på Twitter att polisen i Ferguson bär tyngre vapen än hans styrka gjorde vid invasionen av Irak 2003. Det säger en hel del.

Händelserna i Ferguson är en angelägenhet också för oss i Sverige. Här har den ökade ojämlikheten och segregationen – inte minst i våra störstäders för­orter – lett till ökat missnöje och social oro. Även om det svenska samhället inte är som det amerikanska bör händelserna  i Ferguson tjäna som avskräckande exempel. Hårdare tag och fler poliser är fel väg att gå.

ARTIKELN HANDLAR OM