ÅSIKT

Höga skatter är feminism

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Magdalena Andersson (S).
LEDARE

Vi måste tillbaka till 2006. Ungefär så kan man tolka slutsatserna i Konjunktur­institutets senaste långtidsrapport över svensk samhällsekonomi.

Om välfärden i Sverige ska hålla ­dagens nivå samtidigt som de offentliga finanserna ska vara i balans så måste den så kallade skattekvoten – skatter och avgifter som total andel av BNP – öka med tre procentenheter. Då skulle vi hamna på 45,7 procent av BNP, vilket ungefär motsvarar hur det såg ut före jobbskatte­avdrag och Anders Borg.

Om vi inte höjer skatten då? Alla som har en släkting på ett äldreboende eller har vänner som fött barn på överfull förlossningsavdelning kan gissa sig till svaret.

Kvinnorna är förlorarna

Sedan 1990-talet har 100 000 jobb försvunnit ur välfärden och Anders Borgs skattesänkningar bidrog inte till att de jobben kunde återbesättas.

Om vi inte höjer skatter nu så kommer ett redan pressat läge för svensk välfärd att bli ännu mer pressat.

Det förlorar kvinnor på.

Vi vet att män tjänar mer, betalar mer i skatt och samtidigt använder mindre vård och omsorg än kvinnor. Men det är kvinnorna som arbetar och bär upp välfärden. Kvinnors arbets­livsdel­tagande berodde till stor del på att förskola och äldrevård byggdes ut.

Viktigaste valfrågan

Och när välfärden brister är det kvinnorna som täcker upp, som avstår från att jobba för att ta hand om en sjuk släkting eller förälder.

En välfärd som finansieras av skatter är på så sätt ett verktyg som fördelar om resurser och utjämnar könsskillnader.

Det där begriper folk. Det var därför välfärden var det senaste valets viktigaste fråga för väljarna.

I dag bör Magdalena Andersson ta tillfället i akt och meddela att skatterna kommer att höjas. För välfärdens och jämställdhetens skull.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

ARTIKELN HANDLAR OM