ÅSIKT

Sverige behöver inte enkla jobb

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Magnus Sandberg
LEDARE

Andelen arbeten med höga krav och höga löner har ökat på den svenska arbetsmarknaden. Det har också andelen arbeten med låga löner gjort. Det som har försvunnit är jobb mitt emellan, med medelhöga löner och medelhöga krav.

Ungefär så kan den senaste rapporten från ESO, Expertgruppen i offentlig ekonomi, sammanfattas. De statliga experterna har studerat digitaliseringen och automatiseringen, och slutsatserna är alltså att arbetsmarknaden dras isär.

Låglönejobb på agendan

Det är knappast överraskande. Ändå är det inte bristen på normala arbeten med normala löner som präglat det politiska, och ekonomiska, samtalet i Sverige.

I stället har politiker och ekonomer talat sig trötta om behovet av ”enkla” – och underförstått lågavlönade – jobb. Inte bara talat, för den delen.

De stora arbetsmarknadspolitiska åtgärderna de senaste åren har handlat om att subventionera just låglönejobb. Rut-avdrag, sänkt moms på restauranger och sänkta arbetsgivaravgifter för alla unga. Fredrik Reinfeldt talade om produktivitet som ett elitprojekt och nu pratar Stefan Löfven om behovet av ”enkla jobb”.

Men det är alltså inte bristen på låglönearbeten som drar isär den svenska arbetsmarknaden. Slutsatsen av ESO-rapporten kan inte bli att det är minimilönerna som gör att allt fler kommer allt längre från arbetslivet.

Det är inte lösningen

Lösningen kan varken vara subventioner till branscher med låg produktivitet eller statligt reglerade svältlöner.

Det lite tråkiga svaret blir i stället att det behövs en fungerande ungdomsskola, ett system för arbetsmarknadsutbildning och vuxenstudier och en arbetsförmedling som sysslar med företagens behov.

ARTIKELN HANDLAR OM