Mejla

Ingvar Persson

Sverige ska inte få svika

Kommunal ekonomi handlar om varm mat på äldreboendet och tillräckligt med personal på förskolan

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: NILS PETTER NILSSON
Aftonbladets kommungranskning avslöjar läget för den svenska välfärden

Aftonbladets reportageserie "När Sverige sviker" kan vara något av det viktigaste som skrivs om vårt land just nu. Frågan om kommunernas krisande ekonomi är nämligen så otroligt mycket större än den kan låta.

Det handlar inte om balansräkningar, driftsbudgetar eller underskott. Det handlar om varm mat på äldreboendet, tillräckligt med personal på förskolan och om vettiga lokaler för skolan. Det handlar om någon som ser ett barn som far illa, om böcker på biblioteket och en mänsklig kontakt i ensamheten.

Bara sett början

Den ekonomiska krisen i kommunerna handlar om välfärden, precis som artiklarna i "När Sverige sviker".

Det värsta är att vi bara har sett början. Antalet äldre och antalet barn växer de kommande åren. Det vet vi. Vi vet också att det behövs fler förskolor, fler skolor och fler äldreboenden. Och framför allt behövs det många fler som arbetar i välfärden.

Allt kommer att kosta pengar, stora pengar. Kommunerna kommer att sakna tiotals miljarder de närmaste åren. Kommunalpolitiker som väljer att spar genom att sänka temperaturen på äldreboenden förtjänar kritik, men dumheten vittnar också om desperation.

Skulle Sverige drabbas av en lågkonjunktur kan det bli mycket värre.

Vår mest orättvisa skatt

Att höja kommunalskatten är inte en lösning. Dels beror det på att de kommuner - ofta på landsbygden - som har de största problemen ofta också är de där invånarna redan betalar den högsta skatten. I allmänhet utan att få bättre service.

Att uppmana kommuner som Munkedal eller Vännäs att höja sin redan rekordhöga skatt för att hantera utflyttning, stora avstånd och växande behov blir mest ett hån.

Men höjda kommunalskatter är också en dålig idé av en annan orsak.
Kommunalskatten är nämligen vår kanske orättvisaste skatt. Den är platt, som det brukar heta på skattespråk. Per intjänad hundralapp betalar undersköterskan eller pensionären precis lika mycket skatt till kommunen som företagsledaren eller riksdagsledamoten. En skattehöjning slår förstås hårdast mot den som har de minsta marginalerna.

Ingenting är viktigare

Höjda kommunalskatter betyder inte bara större klyftor mellan olika delar av Sverige, utan också större skillnader på fattiga och rika.

I stället måste välfärdens behov i större utsträckning betalas av staten, som för övrigt styr det mesta av kommunernas kostnader. Januariavtalet lovar ökade bidrag, men som "När Sverige sviker" visar kommer det inte att räcka.

Ingen uppgift kan nu vara viktigare för regeringen och dess samarbetspartier än att försvara välfärden. Och om det ska lyckas är inget viktigare än att ge kommunerna möjlighet att klara sitt uppdrag.


avIngvar Persson

ARTIKELN HANDLAR OM