ÅSIKT

Nu har direktörerna tagit över nyheterna

Medierna tiger om arbetslivet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: MALIN BONDE

Tycker du att det blivit allt fler direktörer och höga chefer i TV-nyheterna eller tidningarna de senaste tio åren?

Det har det faktiskt inte. Det som har hänt är att det har blivit ändå ovanligare att någon representant för fackföreningsrörelsen eller andra folkrörelser får plats i nyhetsbevakningen. Det är en av slutsatserna i journalistikprofessorn Gunnar Nygrens bidrag till antologin "Nyheter – allt mer en tolkningsfråga" som givits ut av Institutet för mediestudier.

För drygt tio år sedan, 2007, utgjorde företrädare för näringslivet nästan elva procent av de källor medierna redovisade. I dag har den siffran sjunkit en aning, till strax över tio procent. Samtidigt har andelen fackliga källor i nyhetsjournalistiken så gott som halverats, från just under en procent.

Tjugo gånger fler direktörer

Om det för tio år sedan gick en facklig företrädare på tio direktörer lyckas redaktionerna i dag rada upp tjugo direktörer för varje fackföreningsledare som får uttala sig. Det är i allmänhet inte något medvetet val.

Enligt Gunnar Nygren hänger det samman med nyhetsvärderingen och samhällsklimatet. Till tidningen Arbetet har han sagt att frågor om arbetslivet ansågs viktiga på 70- och 80-talen, men att nyliberalismen sedan fått grepp om samhällsdebatten.

– Då blev pengar och företagande viktigare än arbetsvillkoren, säger Nygren till tidningen.

Påverkar politikens dagordning

Nyhetsvärderingen påverkas av tidsandan, men den skapar också tiden. Om arbetslivet, som ju är en stor del av människors vardag, saknas i nyhetsrapporteringen är det kanske inte så konstigt om politikerna kan komma fram till att anställningstryggheten måste försämras eller sjuka uppmanas att söka jobb som inte finns.

Fackförbundspressen gör ett imponerande arbete för att belysa arbetslivet, men spridningen är alltså begränsad. Om ingen berättar om personalens villkor i äldreomsorgen eller hur låglönekonkurrensen påverkat transportnäringen kan ingen av dessa frågor hamna på den politiska dagordningen.

Till Arbetet säger fackförbundet Byggnads ordförande att "medierna har blivit blinda för klass".

Så är det kanske, men det gäller i så fall också en stor del av samhällsdebatten. Det nog inte så konstigt om förtroendet för både medier och beslutsfattare sviktar.

avIngvar Persson

ARTIKELN HANDLAR OM

Medier

Arbetet