ÅSIKT

Göteborgsliberalerär som en bakfylla

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Genom valet av Alice Teodorescu byter Göteborgs-Posten från en vänsterposition inom borgerligheten till att vara högerytter

Foto: Alice Teodorescu.

”Man ska aldrig lita på media”, skriver Alice Teodorescu, ny politisk redaktör på Göteborgs-Posten i en välkomstchatt med tidningens läsare.

En intressant ­publicistisk hållning.

Alice Teodorescu, som tidig­are varit uppskattad krönikör i Aftonbladet, är en vass och ideologiskt tydlig profil ­i samhälls­debatten.

I och med ­valet av ­henne byter ­Göteborgs-Posten ­politisk linje från en vänster­position inom borgerligheten till att vara ­högerytter.

En skakig resa

Den tidigare ledarredaktionen var en av flera röster i en lågmäld och månghövdad skara av allmänt snälliberala landsortstidningar.

I Teodorescu får Göteborgs-Posten en egen ­nationell röst, med alla de klick och det genomslag det innebär. Men när man läser chatten står en sak helt klar – det kommer att bli en skakig resa.

Alice Teodorescu är spritt språngande stockkonservativ. Hon hämtar definitionen ­av sin ideologi, ”liberalkonservatismen”, från Wikipedia. Enligt denna kombinerar hon ”respekt för avtal, försvar av privat egendom och fria marknader med tron på naturlig ojämlikhet, religionens betydelse och värdet av traditionell moralism”. 

Hon fick många frågor från läsarna.

Är hon ­feminist?

Nej. 

Kommer hon att ”på allvar röra i frågan om migration”?

Ja.

Vad tycker hon om ”Göteborg som stad”?

Mycket trevlig.

Håll i hatten

Göteborgsliberalismen ­har en lång historia och till­sammans med den ­speciella ­anda av samarbete som präglar staden har den varit oerhört viktig för Göteborgs utveckling.

Men som politisk ideologi är det lite av politikens bakfylla. Du vill undvika höga ljud, ha filtofflor och helst inte prata med någon. Om någon skriker går du sönder. Avståndet mellan denna snälla medelväg och ”naturlig ojämlikhet, religionens ­betydelse och värdet av ­traditionell moralism” är som mellan Bengts ­Westerbergs folkparti på 90-­talet och Gösta Bagges ­högerparti på 30-­talet.

Håll i hatten, ­Göteborg.

ARTIKELN HANDLAR OM