Mejla

Pernilla Ericson

Det borde vara lagligt att planka

Givet i en klimatomställning

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

1 av 2 | Foto: Carolina Byrmo
Arkivbild från aktion från Planka.nu, en förening som arbetar för nolltaxa, i form av en helt skattefinansierad kollektivtrafik.

De kom infarande i tunnelbanevagnen sekunden innan dörrarna slog igen, som en skock unga Indiana Jones i de fördömdas tempel. Svettiga och andfådda.

“Ska vi skingras?”
“Är vakten efter oss?”
Jag tittade en smula misstänksamt på det lilla grabbgänget. De var i den diffusa skolåldern då vissa drar iväg på längden och bildar fyrtorn på klassfotografiet.
“Jag tror att vi klarade oss”, sa en av dem, och de slog sig ner runt omkring mig på sätena.
Min nyfikenhet var väckt. Varför hade de sprungit ifrån en vakt? De satt tysta en stund, pustade ut.
“Det borde faktiskt inte kosta något för barn att åka”, sa en av dem till slut.
“Nä”, sa en annan.
Aha. De hade helt enkelt plankat. Kanske för att de inte hade råd. Skolungdomarna i Stockholm och Dalarna får betala Sveriges högsta biljettpris för en enkelresa med kollektivtrafiken, visar en lista som Svt tagit fram.

Det borde inte kosta något, någonsin, för barn och unga att åka buss, spårvagn, tunnelbana eller pendeltåg.

Jag har också plankat, även om det i regel bara hänt när jag glömt det inköpta busskortet hemma. Men jag håller helt med den lilla gruppen. Det borde inte kosta något, någonsin, för barn och unga att åka buss, spårvagn, tunnelbana eller pendeltåg. Det är för många helt grundläggande för att kunna ta sig till skolan, till biblioteket, till vännerna, för att lämna in sin första sommarjobbsansökan, träffa kärleken några hållplatser bort. Allt det där som tillhör och bygger livet.
Frågan är om ens vuxna ska behöva krångla med biljetter?

Från den 1:a mars blir det gratis för invånarna i Luxemburg att åka kollektivt, rapporterade Dagens nyheter i fredags. Regeringen försöker minska biltrafiken och gör det mer tillgängligt för alla att åka buss, tåg och spårvagn. Det lilla landet är först ut i Europa med att slopa biljettavgiften. Ekonomiskt är det inte är något jättekliv, eftersom kollektivtrafiken i Luxemburg redan till 90 procent är finansierad via skattsedeln.

Beslutet är raka motsatsen till utvecklingen i Sverige, där det i hela landet blivit dyrare att åka kollektivt. Trots väl utbyggd kollektivtrafik spenderar stockholmarna sammanlagt 17 arbetsdagar per år i bilköer. I Sverige har vi mer än fem miljoner personbilar i trafik, men de står parkerade 96 procent av tiden. Ett enormt resursslöseri, och ett klimatavtryck som framför allt storstäderna borde skämmas över.
Vi pratar om vilka lösningar som krävs för en klimatomställning. Att alla fritt ska kunna använda kollektivtrafiken borde vara en självklar väg framåt.
Skulle det gå att implementera en Luxemburgs-lösning för Sverige? Kanske. Ett sätt är att införa det en region i taget, och testa sig fram på vägen.
Efter ett tag kanske idén om plankande ungdomar skulle kännas forntida.

avPernilla Ericson

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Sverige

Bussar

Pendeltåg