Mejla

Atle Morseth Edvinsson

Vissa barn får ingen god jul

Så här års är barnfattigdomen extra påtaglig

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ansökningarna om ekonomiskt stöd till Majblomman har varit fler än vanligt i år.

Foto: Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN

LEDARE

Nu är det inte lång tid kvar. Hela den här långa hösten med ökad smittspridning, hårdare restriktioner och detta skoningslösa mörker har lett fram hit. Julafton.

För många blir det en välbehövlig paus, ett tillfälle att luta sig tillbaka i soffan. För vissa blir det en utdragen påminnelse om att man inte har möjlighet uppfylla sina barns önskningar.

Coronapandemin drabbar hela samhället men beroende på vilken del av det man befinner sig i drabbas man olika hårt. Julen är inget undantag.

Organisationen Majblomman jobbar för att motverka barnfattigdom i Sverige. Det är dit pengarna går när man köper en majblomma av ett barn som knatar runt med en grön väska. Pengarna används bland annat för att stötta utsatta familjer.

Barn önskar sig ett tevespel eller en ny ishockeyklubba oavsett om deras föräldrar har ekonomin för det eller inte

Om en familj lever på försörjningsstöd från kommunen räknar Majblomman och Rädda barnen det som att barnen lever i barnfattigdom. Med en sådan inkomst kan det vara svårt att ens betala elräkningen.

När barnen behöver nya kläder eller skriver önskelistor utifrån vad de ser att vännerna brukar få blir det helt enkelt omöjligt att få pengarna att räcka till.

Under den här tiden på året får Majblomman in som mest ansökningar om ekonomiskt stöd. I år är ansökningarna fler än ett vanligt år.

Organisationen vet inte om det beror på att de varit mer synliga eller om behovet har ökat. Men en sak vet vi, coronapandemin har gjort att arbetslösheten i Sverige har ökat drastiskt. Samtidigt kan Socialstyrelsen se att under sommaren levde 3 200 fler barn i hushåll med ekonomiskt bistånd jämfört med samma period förra året.

”Barn vet mer än ni tror”

Därmed har pandemin förstärkt ett problem som redan fanns där. Enligt Rädda Barnens rapport "Millenniebarnen" som kom i november har knappt hälften av alla barn som föddes i Sverige år 2000 vid något tillfälle varit drabbat av ekonomisk utsatthet.

I rapporten lyfts bostadsfrågan fram som en särskilt viktig faktor. Bostadskostnaden är en allt större utgift i barnfamiljers hushåll. Dessutom koncentreras fattigdomen i utsatta områden. Det finns en socioekonomisk segregation i Sverige, som går ut över barnen.

”Jag vill att vuxna ska veta att barn vet mer än ni tror. Så prata med era ungdomar om ni har det svårt. Det är bättre än att barnen ensamma går igenom problemen", säger en 15-årig kille i studien.

Det stämmer in även på julen.

Barn önskar sig ett tevespel eller en ny ishockeyklubba oavsett om deras föräldrar har ekonomin för det eller inte. Det går inte att gömma undan den sorg och oro som det innebär, barnen ser och tar över den.

Den sorgen och oron, tillsammans med långvariga konsekvenser som påverkad hälsa, ekonomi och prestation i skolan, är effekten av ett välfärdssystem som misslyckats med att fånga upp alla medborgare.

Det är den krassa verkligheten - det blir inte en god jul för alla barn.

Av: 

Atle Morseth Edvinsson

Publisert:

LÄS VIDARE

Fattigsverige är tillbaka – i orten

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Ekonomisk utsatthet

Barn & unga

Coronaviruset

Fattigdom

Sverige

Socialstyrelsen

Jul