ÅSIKT

I Sverige ska alla få lära sig att läsa

Foto: Aldona Pivoriene
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Svensk skola kan behöva lite positiva rubriker, och det finns faktiskt två saker som är riktigt, riktigt uppmuntrande i den stora internationella undersökning av elevernas läsförmåga, Pirls, som redovisades i dag.

För det första: svenska fjärdeklassares läsförståelse förbättrats sedan den senaste undersökningen 2011. Det är första gången resultaten stiger sedan undersökningarna började för 16 år sedan. På den tiden låg Sverige i topp.

Nu är resultaten tillbaka på den nivån. Det är viktigt.

Undersökningen visar dessutom att de allra flesta svenska barn når upp till det forskningsorganisationen bakom Pirls beskriver som en lägstanivå. 98 procent av eleverna klarar det kravet.

Läsning är grunden

Läsförståelse är inte vilken kalenderkunskap som helst. Att kunna läsa, och förstå det man läser, är på sätt och vis själva kärnar i ett verkligt medborgarskap. Det är grunden för att kunna bilda sig en uppfattning, ifrågasätta demagoger och avslöja bluffnyheter.

Samtidigt säger många svenska barn att de inte tycker att det är roligt att läsa. Det är en uppgift skolan måste ta tag i.

Naturligtvis kommer många politiker att vilja ta åt sig äran av det uppmuntrande resultatet. För Jan Björklund är det ett senkommet bevis på att den borgerliga regeringens störtflod av centrala prov, beskäftiga anvisningar och nya betygskrav till sist har givit resultat. För Gustav Fridolin blir undersökningen ett exempel på att den nya regeringens politik fungerar.

Inte politikernas förtjänst

Ska sanningen fram är det naturligtvis varken ljusblå eller rödgröna politiker som har störst anledning att känna sig stolta. Det ska elever och lärare göra.

Om de politiska partierna har anledning att ta åt sig äran för något så är det antagligen att 1990-talets dränering av skolans resurser har vänts så att pedagoger och elever får möjlighet att göra rätt saker.

Det betyder inte att den svenska skolans problem skulle vara över.

Fortfarande har föräldrarnas utbildning och inkomster stor betydelse för elevernas skolresultat. Och det fria skolvalet i kombination med friskolornas vinstjakt fortsätter att göra den skillnaden ännu större.

Den politiska debatten om skolan lär fortsätta. Men med resultaten från Prils 2016 i ryggen går det kanske ändå att sikta framåt.