ÅSIKT

Björkvik - en ny start för social- demokratin?

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Svensk politik har tagit semester. Göran Persson funderar förhoppningsvis på det tal han ska hålla i Björkviks Folkets park nästa helg. Han planerar säkert också sin utlovade regeringsombildning. Persson lät oss i våras förstå att han behövde ”toppa laget” inför den återstående regeringsperioden fram till valet 2006.

Aftonbladets ledarsida kritiserade statsministerns frånvarande ledarskap efter det katastrofala EU-valet i juni. Vi pekade på det politiska vakuum som uppstått och det faktum att många för framtiden avgörande frågor ännu inte fått sin politiska praktik. Socialdemokratin behöver en nytändning.

Förhoppningsvis går startskottet i Björkvik den 1 augusti.
Värre är det med arbetslöshets- bekämpningen. Där har det gått åt fel håll.

För två år sedan talade statsministern om vikten av samförstånd och sammanhållning. De stora valfrågorna var att bekämpa arbetslösheten, skapa ett mänskligare arbetsliv och se till att invandrarna inte diskrimineras på arbetsmarknaden. Ohälsan och integrationen skulle bli mandatperiodens mest angelägna politiska projekt.

Persson nämnde den så kallade Bennet-Johnsson-gruppens förslag till ökad tillväxt flera gånger i sitt Björkvikstal. Kvar fanns också visionerna om det gröna folkhemmet och energiomställningen.

Genomfört reformer

Vad har hänt sedan dess? Det tog tid innan kampen mot ohälsan verkligen satte fart. Flera angelägna reformer har dock till slut genomförts.

Värre är det med arbetslöshetsbekämpningen. Där har det gått åt fel håll, framför allt för de grupper som regeringen skulle prioritera: ungdomar och invandrare. Regeringen konstaterade i våras att den öppna

arbetslösheten också nästa år kommer att vara över 5 procent. Inte heller målet om en sysselsättningsgrad på 80 procent kommer att nås.

Bennet-Johnsson-gruppens förslag tycks ha fallit i glömska. Av de storstilade tillväxtsamtalen mellan regeringen och arbetsmarknadens parter blev intet. Det är hög tid för en politik för arbete och tillväxt. ”Vi har väntat länge nog”, sa LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin i sitt öppningstal till LO-kongressen i juni.

”Den andra stora uppgiften är att öka de invandrade svenskarnas tillträde till arbetsmarknaden”, sa Göran Persson i sin regeringsförklaring 2002. Diskriminering och strukturell rasism är allvarliga samhällsproblem, både mänskligt och ekonomiskt. Kampen för integration har inte givits tillräckliga resurser. Förmågan att hålla samman det mångkulturella samhället är avgörande för medborgarnas tillit till demokratin. Socialdemokratin måste få en mer aktiv integrationspolitik.

Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra all politik. För att ge verklig tyngd åt arbetet behövs en särskild jämställdhetsminister som förmår driva frågor både nationellt och inom EU. Jämställdhetsministern bör vara samordningsminister.

Två bakslag

Efter de två stora bakslagen, EMU-omröstningen och EU-parlamentsvalet, har en osäkerhet spritts om vad socialdemokraternas Europapolitik går ut på. Oroväckande signaler från partiledningen läckte ut i våras om att en mer EU-negativ och dämpad hållning skulle intas. Det vore förödande. Tvärtom behövs, som Ingvar Carlsson betonade i Almedalen i år, en ”tuffare och aggressivare EU-politik”.

Socialdemokratin måste samtala med väljarna om framtidens Europa och om vad Sveriges roll är i unionen. Mängder med beslut tas i Bryssel som påverkar den svenska vardagen. Regeringen bör ta initiativ och driva på utvecklingen inom EU. Europafrågorna måste få större prioritet i regeringskansliet och en särskild Europaminister tillsättas.

Som nyvald partiledare profilerade Göran Persson sig i miljöfrågan. Kampen för en hållbar utveckling blev med Perssons symbolspråk ett byggande av det gröna folkhemmet. De politiska programförklaringarna som därefter följde innehöll en ambitiös agenda för avvecklingen av kärnkraften, skapandet av nya gröna jobb och satsningar på miljöteknik. Tyvärr ser den politiska praktiken på senare tid skralare ut, inte minst på energiområdet där kärnkraftsavvecklingen tycks ha gått i stå. Just den Perssonska idén att miljöarbetet skulle vara tillväxtens nya språng måste drivas aktivt. Miljö- och energifrågorna bör samlas under samma departement. Tillväxtpolitiken måste få en grön profil.

Mantrat vård, skola, omsorg kan varenda kommunpolitiker rabbla i sömnen. Välfärdssystemen står för stora utmaningar med en åldrande befolkning och färre i arbete. Här behövs nytänkande och reformvilja. Göran Persson har utlovat utredningar om framtidens socialförsäkringar. Av detta har vi sett intet. Sjukvården befinner sig på många håll i djup kris. Alkohol- och drogmissbruket ökar. Familjepolitiken måste moderniseras.

Internationellt engagemang

Med terrordåden och kriget mot Irak har det internationella engagemanget ökat. EU formar en egen försvars- och säkerhetspolitik, terrorjakten pågår runtom i världen och rädslans kultur sprider sig. Socialdemokratin har stolta traditioner av kamp för fred och rättvisa. Olof Palmes idéer om gemensam säkerhet bör återupptas. Med mordet på Anna Lindh förlorade socialdemokratin en global visionär. Så mycket angelägnare är det nu att

socialdemokraterna förmår kanalisera det växande internationella engagemanget och ifrågasättandet av den enda kvarvarande supermaktens självpåtagna roll som världspolis. Den traditionella försvarspolitiken bör omvandlas till en politik för nationell och global säkerhet, där kampen för rättvisa ses som bästa sätt att bekämpa terrorismen.

Vi hoppas att vårens politiska trötthet har gått över och att Göran Persson visar vad han vill med politiken. Regeringsombildningen sköter han som vanligt själv. Aftonbladets ledarsida vill ändå bidra med några förslag och stimulera debatten. Med start i morgon föreslår vi en minister varje dag hela veckan.

Satsa på integration, arbete, miljö, Europa, välfärd och den globala säkerheten. Toppa laget, Persson!

Helle Klein