ÅSIKT

Vinst ingen bra affär för skolan

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Teckning: ROBERT NYBERG
rätta till misstagen I stället för pedagogisk mångfald har friskolereformen lett till sämre resultat. Nu är det dags att rätta till misstagen.

29 JUNI 2012.

– Jag röstade borgerligt för det här fria skolvalet, men jag är nu jättemotståndare.

Joachim Åhlén, 4–9-lärare på Bäckahagens skola, intervjuades i Svenska Dagbladet den 4 maj. Han tycker att det fria skolvalet var en bra idé, i teorin. Men inte i praktiken.

Intervjun gjordes efter Skolverkets rapport om vad det fria skolvalet faktiskt fått för resultat.

Skolministern ville inte kommentera. Det gjorde i stället allianskollegan Ulrica Carlsson (C).

”Det pågår en klappjakt på allt vad valfrihet heter”, var det upprörda svaret.

Nu har vi facit

I början av 1990-talet ändrades den svenska skolan på ett genomgripande sätt genom det fria skolvalet och friskolereformen. Målet var ökad pedagogisk mångfald, högre kvalitet och bättre resultat. Många trodde på idéerna, både från höger och vänster.

Efter 20 år har vi facit.

Enligt Skolverket har det fria skolvalet ökat skolsegregationen i stället för att leda till högre kvalitet. Ett barns hemförhållanden blir en allt viktigare faktor för deras skolresultat.

I stället för pedagogisk mångfald tar de stora friskolekoncernerna över. Med en mycket enkel affärsidé: lägre kostnader.

Och resultaten, som skulle bli bättre, har försämrats. Faktum är att sedan Jan Björklund tog över har andelen som är behöriga till gymnasiet gått ner varje år, och Sverige faller i internationella jämförelser.

I den svenska debatten om vinstuttag i skolan ropar de stora friskoleföretagens lobbyister allt högre, men med sämre och sämre argument. Eftersom mångfald och kvalitet inte längre fungerar, låtsas man nu som om syftet med reformen var valfriheten i sig.

Uppdrag: likvärdig utbildning

Men skolans uppgift är inte att förse familjen Wallenberg med nya affärs-

möjligheter, eller ens att tillfredsställa föräldrars lust att välja skola åt sina barn.

Skolans uppgift är att ge alla barn en likvärdig utbildning med hög kvalitet. Syftet är frihet, utveckling och utjämnade livschanser. Att skolan lyckas med det är dessutom avgörande för ett samhälles möjlighet att skapa välstånd.

Möjligheten att välja skola är bra. En mångfald av pedagogik och utövare bör uppmuntras. Men inte på bekostnad av kvalitet, resultat och lika möjligheter för alla.

För det första har bolag vars enda drivkraft är vinstintresse inte i skolan att göra. Utdelningar till aktieägarna bör förbjudas för offentligt finansierade skolor, likaså möjligheten snabbt sälja vidare tillstånd att bedriva skolverksamhet. Vinst ska återinvesteras.

För det andra bör resursfördelningssystemet ändras. I dag är normen att skolpengen är lika för alla. Tvärtom borde den följa elevernas behov. Det skulle i ett slag ändra de ekonomiska drivkrafterna för alla som vill bedriva skolverksamhet.

För det tredje behöver skolan mer resurser, både till lärarlöner och fler

pedagoger.

Tjugo år har gått sedan reformerna. Det är dags att rätta till misstagen.

avKarin Pettersson

ARTIKELN HANDLAR OM