ÅSIKT

Svag press mot Burma

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Omvärldens reaktioner inte tillräckliga

Mitt i centrala Rangoon, vid entrén till en lummig park, sitter en röd skylt. Den är sju–åtta meter lång och säkert tre meter hög. Texten är på engelska och inleds med orden: ”People’s desire”. Folket vilja.

Enligt skylten är det folkets vilja att ”Krossa alla interna och externa element som hotar statens stabilitet”. Samma budskap upprepas varja dag i alla statliga massmedier i Burma.

Under de senaste veckorna har juntan gjort allvar av just den propagandan. Upproret mot 45 års militärjunta har krossats.

Över 2?000 personer har gripits sedan demonstrationerna bröt ut i mitten av augusti. Enligt vissa rapporter har flera hundra människor dödats, och burmesiska oppositionsgrupper har fått in vittnesmål som berättar om brinnande likhögar i skogarna utanför Rangoon. Bara under den senaste veckan uppges ett femtiotal människor har slagits ihjäl i fängelserna och tusentals har skickats till arbetsläger.

Juntan har kopplat greppet igen.

Samtidigt har det internationella samfundet svårt att sätta press på juntan.

Att FN:s säkerhetsråd krävde av juntan att släppa alla politiska fångar och inleda en dialog med oppositionen var en halv framgång. I går föreslog Thailand dessutom att FN ska leda samtal mellan Burma och dess grannländer. Ett intressant förslag, men i grunden fortsätter Kina och Ryssland att blockera verkliga påtryckningar.

I går fattade EU beslut om att skärpa sina sanktioner, även det en halv framgång. EU riktar sina sanktioner mot Burmas gruv- och timmerindustri.

Innan mötet avfärdade Carl Bildt de föreslagna sanktionerna som verkningslösa. Han ville i?stället ha ”mycket smarta sanktioner”, men vägrade förklara sig närmare. Bara runt en procent av den burmesiska handeln berörs av de förslag som nu ligger på bordet, sade Bildt. Det är en sanning med modifikation.

Det hade förstås varit bättre med sanktioner mot Burmas export av gas, vilket hade drabbat det franska Total Oil. Men oljebranschens inflytande är stort och jag tvivlar på att Bildt är beredd att stödja sådana sanktioner.

Stora delar av Burmas export går via andra länder. 90 procent av alla världens rubiner kommer till exempel från Burma, men enligt den amerikanska importstatistiken är det bara tre procent som köps därifrån. Resten slipas i grannländerna och märks med ”Made in China” eller ”Made in Thailand.

Om EU:s och USA:s nya policy förbjuder import av allt sådant gods som har sitt ursprung i Burma skulle sanktionerna få ännu större effekt. En sådan process (Kimberley-processen) finns redan för att stoppa diamanter från krigszoner.

Det har gått ett par veckor sedan juntan krossade upproret och uppgifterna om vad som händer i Burma är knapphändiga. Inga bilder läcker ut. Medierna är på väg att tappa intresset och juntan har strypt informationsflödet.

Då mer än någonsin måste vi påminna oss verkligheten. Människor dödas för att de vägrar underordna sig en diktatur.

Därför är sanktioner viktigt. Därför måste både EU och FN bli tuffare mot juntan.