Mejla

Lina Stenberg

Arbetarkvinnorna dör sju år tidigare

Klasskampen är utrotningshotad

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Vi får aldrig ett jämlikt samhälle utan fokus på klass.
Vi får aldrig ett jämlikt samhälle utan fokus på klass.

LEDARE

I dag ger den fackliga tankesmedjan Katalys ut antologin "Klass i Sverige" (Arkiv förlag).

Boken är viktig. Livsviktig.

För klasskampen behöver dammas av, något Katalys nu öppnar upp för.

Världen går ju att se utan klassglasögon. Utan klassperspektiv. Slutar vänster att påpeka klass, då riskerar kampen att helt försvinna.

Man skulle kunna säga att klass är utrotningshotat. Särskilt med tanke på att Sverige har västvärldens snabbast växande klyftor.

Högern ignorerar klass

Det finns många som tjänar på att blunda för klass. Landets borgerliga partier väljer i stället att skuldbelägga samhällets utsatta. Och deras politik formas därefter .Hur de kräver motprestation för försörjningsstöd. Hur de vurmar för privatiseringar och låglönejobb.

Enligt deras logik bör företag kompenseras med 100 procent nu i coronatider, men de ser inte alls varför samma princip borde gälla för sjuka och arbetslösa.

"Klass i Sverige" är en tegelsten. Och omfattningen och tyngden har en poäng. För det går inte att beskriva detta så komplexa ämne på ett enkelt sätt. Allt hänger ju ihop.

Klasskampen behöver vara något som förenar. För om det inte är hela vänsterns kärnfråga, vad är då meningen med vänsterpolitik alls?

Arbetarkvinnornas allt tydligare eftersatthet går till exempel inte att förstå utan rutbidragets intåg. Inte heller utan marknadens övertagande av det offentliga, frågor som Elinor Odeberg och Majsa Allelin skriver om i boken.

Det går heller inte att frikoppla minskningen av den fackliga organiseringen som Göran Therborn skriver om, från en otryggare arbetsmarknad och hur kapitalet fått allt större makt. Något Johan Alfonsson och Markus Kallifatides beskriver.

Skillnaden i hur livslängden ökat mellan fattiga och rika, som Mats Wingborg skriver om i boken, går inte att förstå utan att se hur klassmedvetenheten minskat, som Hampus Andersson beskriver.

Det skiljer i dag sju år mellan den rikaste tiondelen kvinnor och den fattigaste tiondelen. Och klassröstningen har minskat avsevärt.

Klassboken behövs

För att förstå de utmaningar vi står inför är "Klass i Sverige" en måsteläsning.

Och inte bara för att förstå. Ska den breda vänstern kunna stå emot den pågående högervågen bör klassbegreppet återupptas som det centrala.

Klasskampen behöver vara något som förenar. För om det inte är hela vänsterns kärnfråga, vad är då meningen med vänsterpolitik alls?

Då vinner ju högern.

Katalys klassbok är en bra avstamp för 2020-talets klasskamp. Låt oss börja med att läsa den.

***

Chatta med Lina Stenberg. Chatten öppnar 09.00, men ställ dina frågor redan nu.

  • Lina Stenberg
    DELA

    Tack för en bra chatt!

    Ha en fortsatt bra dag så hörs vi snart igen!

    /Lina

  • Lina Stenberg
    DELA

    Hej K-isten,

    Jag tror att en bra början är att erkänna att klass finns och börja diskutera det mer. Högern vill naturligtvis inte det, och de fortsätter gärna att skuldbelägga dem med låga inkomster mm istället för att se strukturerna.

    Eftersom Socialdemokraterna är en folkrörelse där medlemmarna bestämmer finns det ett stort arbete att folkbilda inom partiet. Och här är Katalys bok en bra början.

    Att S nu sitter i en koalitionsregering i minoritet, bakbundna av januariavtalet gör att det är väldigt svårt att vara alltför radikala.

    Men på sikt tror jag att pendeln kan svänga.

  • DELA

    Vad göra i praktiken.

    Vad göra då den sittande Socialdemokratiska regeringen i praktiken bedriver en nyliberala politik som helt bortser från klasskampen.

    K-isten
  • Lina Stenberg
    DELA

    Hej Betongarbetare,

    Mycket har förändrats och det som tidigare generationer kallade klass och klasskamp har delvis omdefinierats.

    Men samtidigt har väldigt många inte alls fått det bättre. Ca 12 % av alla barn växer upp i barnfattigdom i Sverige. De fattigaste mår allt sämre och skyddsnäten vid sjukdom eller långtidsarbetslöshet har urholkats.

    Däremot hörs och syns dessa inte i särskilt stor omfattning i samhällsdebatten eller i media. Det är lätt att få uppfattningen att alla har det bra i Sverige nu bara därför vilket är olyckligt.

  • DELA

    Förr i tiden jobbade arbetarklassen på byggen,bilfabriker etc och lönen var medioker men idag är det medelklassens hemvist när vi har löner på 40,000 kr i månaden plus traktamenten etc som gör att ett hushåll tjänar närmare 80,000 kr i månaden och det kallas väl inte arbetarklass längre.Svensson har skaffat husbilar,båtar,sommarboende och reser obehindrat till Thailand med familjen två veckor om året under normala omständigheter dvs innan covid-19.

    Vänster har gått till höger och första maj tågen glesas ut i snabb takt när folk har fått det för bra och ideologin spelat ut sin roll.

    Betongarbetare Peab

Av: 

Lina Stenberg

Publisert:

LÄS VIDARE

Blåbrun feminism är en ideologi för män

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Klassperspektiv

Arbetsmarknad

Sverige

Samhälle

Politik