ÅSIKT

Våldet krossar fredsdrömmen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Läger bombades Israeliskt stridsflyg attackerade igår ett träningsläger som används av militanta Hamas-lojala aktivister. Lägret ligger strax utanför staden Rafah i Gazaremsan.
LEDARE

Våldet i Mellanöstern förefaller på nytt skövla fredsförhoppningar. Den mäktiga israeliska armén rullar in tanks i Rafah-området. Bomber slår sönder de fattiga

palestiniernas el- och vattensystem.

Den massiva israeliska maktdemonstrationen följer på en selektiv palestinsk: kidnappningen av en ung israelisk soldat.

Statsterrorismen och den extremistiska terrorismen borde inte tillåtas dölja den historiska samarbetsprocess som utvecklas inom de palestinska områdena. Hamas och Fatah kan vara på väg att förenas, båda som delar i den övergripande organisationen PLO.

Fredsdokumentet har skrivits ut av representanter för de drygt 8 000 palestinier som fängslats av israeliska myndigheter, ofta utan rättegång.

Fredsprogrammet har en avgörande drivkraft: palestinier ska inte ställas mot varandra. Våld dem emellan får inte förekomma. Parollen, som kan te sig självklar, ska ställas mot de försök att underblåsa inbördeskrig som Israel och västmakterna med viss framgång ägnat sig åt.

Jerusalem blir huvudstad

Fångarnas program skriver att ett självständigt Palestina måste byggas enligt de gränser som gällde före 1967, alltså före ockupationen. Jerusalem pekas ut som huvudstad och flyktingar ska ha rätt att återvända.

Kampmetoderna omformuleras: väpnat motstånd får bara förekomma i de ockuperade områdena och ska förenas med förhandlingar och diplomati. Här finns en tydlig avgränsning till extrema palestinska rörelser och också till delar av Hamas väpnade gren.

Dokumentet, principiellt godkänt av den palestinska presidenten och premiärministern, förutsätter också att en nationell samlingsregering bildas. Hamas önskade redan efter den stora valsegern en sådan allians. Fatah har till slut accepterat. Förhandlingsuppgörelsens mest svårtolkade punkt gäller erkännandet av Israel. Med stor sannolikhet är den del av Hamas som leder regeringen och är verksam inom Palestina, beredd att likt Arafat 1988 erkänna Israel. En mer hårdför fraktion av rörelsen, delvis styrd från utlandet, vägrar.

Denna kompromisslösa gruppering ligger bakom attackerna mot israeliska soldater och kidnappningen av korpralen Gilad Shalit. En sådan aktion måste uppfattas som en oerhörd provokation mot Israel och dess regering och kom följaktligen att leda till en proportionslös militär attack.

Våldet stoppar samtal

För en tid kan åter våldet och terrorn hålla tillbaka också de mest försiktiga försök att ens pröva samtal. Om Shalit släpps fri eller om Israel går med på någon byteshandel – sånt har hänt – så finns ett möjligt förhandlingserbjudande från palestinierna. Hittills har Israel, stödd av en skamlöst partisk omvärld, inte ens antytt att ömsesidiga samtal är önskvärda, än mindre att ockupationen ska upphöra enligt de beslut FN fattat.

OS

ARTIKELN HANDLAR OM