ÅSIKT

Hoten skadar demokratin

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Riskerar trakasserier Tiina Rosenberg, Devrim Mavi och Gudrun Schyman på feministiskt initiativs första årsmöte i Örebro. En ny studie visar att många förtroendevalda hotats på grund av sitt politiska engagemang.
LEDARE

Inför feministiskt initiativs första kongress i Örebro krävde vissa medlemmar att medierna skulle stängas ute.

Nu släpptes medierna in, men redan att frågan väckts skapade debatt.

”Märkligast är en sektion i kongressalen. Där sitter de som inte vill att någon ska få veta att de är här”, skrev Aftonbladets Lena Melin.

Öppenhet och strävan efter att offentligt redovisa sina argument är en hörnpelare för demokratin.

Samtidigt kan rädslan bland fi:s medlemmar på sätt och vis ha varit befogad. Det är nämligen inte bara så att det kan vara kontroversiellt att vara feminist, som Schyman hävdade. Det är dessutom kontroversiellt att vara politiker.

Reepalu beskjuten

I går rapporterade Sydsvenskan om Skånepolisens insatser för att skydda Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu sedan han i våras fick sitt hem beskjutet. Dessvärre är Reepalu inte ensam om att trakasseras för sitt politiska engagemang.

I förra veckan publicerade statistiska centralbyrån, SCB, och den statliga kommittén om hot och våld mot förtroendevalda, en studie där alla riksdagsledamöter och 1?600 kommunal- och landstingspolitiker tillfrågats om hot, våld och trakasserier. Resultatet är nedslående.

Tre fjärdedelar av riksdagsledamöterna uppger att de någon gång trakasserats eller utsatts för våld på grund av sitt uppdrag. Bland kommun- och landstingspolitikerna uppger en tredjedel att deras uppdrag inneburit att de hotats.

Om resultatet är representativt för landets alla kommunalpolitiker handlar det om 15?000 personer.

Undersökningen visar också att politiker drabbas i sin vardag. Många trakasseras i hemmet där också familjen blir utsatt.

Självklart påverkar det viljan att åta sig politiska uppdrag, och därmed demokratins förutsättningar att fun­gera.

De hot politiker upplever kommer inte i första hand från personer som är psykiskt sjuka eller politiskt extrema. Enligt undersökningen kommer de flesta hoten från missnöjda medborgare som antingen hoppas kunna påverka en sakfråga eller bara uttrycka sitt hat.

Kanske är det speciellt allvarligt. Om vanliga medborgare uppfattar trakasserier mot politiker som ett tillåtet sätt att påverka besluten lever den demokratiska processen farligt.

Siffrorna skrämmer

Den politiska debatten måste ge utrymme för alla åsikter, också när de uttrycks med starka känslor. Ändå är det oacceptabelt om tusentals politiker upplever att de hotas eller trakasseras därför att de engagerat sig.

Lösningen kan naturligtvis inte vara den som diskuterades inför fi:s kongress, slutna politiska möten.

Polisens skydd för ledande politiker måste förbättras, men inte heller detta kan i längden skydda respekten för demokratin.

Ytterst handlar hoten mot förtroendevalda om samhällsklimatet. Det är just därför siffrorna i SCB:s undersökning är så skrämmande.

IP